“USA:s Twitter-razzia visar på datalagringens risker”

Christian Engström är en av de få folkvalda med ryggrad som vi har!
Det är oerhört oroväckande att man försöker hetsa upp opinion för att införa såna här totalitära direktiv genom ren skrämselpropaganda riktad mot vanligt folk, som inte orkar sätta sig in i frågan och i allmänhet inte förstår vidden av åtgärderna.

Samtidigt rättar de flesta svenska politiker in sig i ledet och ser till att tillfredsställa mäktiga utländska intressen framför att låta det öppna svenska samhället bestå.
Hoppas att Christian och de få andra röster som välinsatt försöker klä av detta fruktansvärda maskineri når ut till svenska folket innan det är försent att stoppa det.

Vart är Sverige påväg egentligen? Ska vi behöva ha någon som vakar över oss och vet vad vi gör? Finns det ingenting som man får ha för sig själv längre?

Jag vill inte att någon ska hålla på att läsa igenom mina sms, de är faktiskt privata.

Suveränt att ni kanske hindrar folk från att ladda ner, sprida information om terrordåd, hindra WikiLeaks eller liknande men det finns folk som inte vill dela med sig av sitt liv offentligt.

Snart får vi väl luft på burk också eller?

[...] Läs mer hos Politikerbloggen [...]

Jag är MYCKET nyfiken på vad Sveriges regering har tänkt göra om Julian Assange skulle bli sänd tilbaka till Sverige. Detta är en oerhört het fråga och förtjänar absolut inte denna tystnad, därmed BRYTER jag den tystnaden nu, med omedelbar verkan. Julian Assange har genom sin kamp mot politisk mörkläggning av krigsbrott blivit en ikon både för det fria ordet, för mänskliga rättigheter och för tryckfrihet, och med sitt grundande av wikileaks är han vår tids värdigaste garant för att den som bär på känslig information som kan rädda många liv från tortyr, krigsförbrytelser eller andra liknande otäckheter, kan få den informationen publicerad utan att själva riskera reprisalier från sådana farliga politiska maktelement. Julian Assanges Wikileaks skulle ideologiskt sett mycket väl kunna kunna gämföras med Amnesty International och liknande människorättsorganisationer, för de bedriver samma kamp mot politiskt maktmissbruk, om än på lite olika sätt, och i wikileaks fall är målet mer inriktat på politisk transparans och öppenhet, något som också är vad vi Svenskar står för.
.
Jag tror att vi alla kan vara överens om att vi svenskar, vid en enkel och sammanfattande betraktelse, kulturellt sett står Julian Assange mycket nära, vi svenskar värderar det fria ordet högt, den politiska öppenheten, tryckfriheten och informationsfriheten, och vi värderar också mänskliga rättigheter och är inte kända för att sympatisera med några krigsförbrytelser. Men Julian Assange och hans advokater säger något som borde få oss att reaggera, de säger att de på fullt alvar misstänker att Svensk regim skulle kunna utlämna denna tryckfrihetshjälte rakt in i händerna på en grym och obarmhärtig avrättning i den elektriska stolen, altså i klartext: dödsstraff – något som var och en av oss svenskar, både till mans och politiker emellan, med all rimlig säkerhet tar ljusårs avstånd ifrån i sina värderingar, oavsett om man hör till höger eller vänster. Vad är det då som får Julian Assange att betvivla vår Svenska regeringes tillförlitlighet och den rättssäkerhet som Sverige kan erbjuda? Är det enbart paranoja i dessa misstankar, eller har vi verkligen en regering som fallit så djupt att de blivit i stånd att svika allt som vi Svenskar står för, i sitt ynkliga svansande inför utländska påtryckningar?
.
Vet ni vad? Jag tror verkligen inte något ont om varken Fredrik Reinfeldt eller någon annan politiker som sitter i regeringen. Jag tror inte att någon av dem verkligen VILL svika eget folks värdegrunder så brutalt, och jag tror att de innerst inne har ungefär samma värdegrund som du och jag har. Men jag befarar samtidigt att allt inte står rätt till i vårt politiska toppskikt, jag undrar om regeringens ledamöter och ministrar är rädda, och låter sin rädsla inverka på besluten som fattas, även om resultatet går rakt emot allt som de själva står för. Jag nämner FRA, Ipred och denna datalagringslag som exempel, jag nämner också försöket att införa en grundlagsändring som tillåter regeringen att använda militärt våld mot civila svenskar, jag nämner Asks förslag om att polisen ska få skicka misstänkta personer rakt i fängelse och utan rättegång, jag nämner dessa redan vacklande signaler som pekar på att något inte står rätt till, och än en gång JAG TROR INTE ATT NÅGON AV DEM SJÂLVA VERKLIGEN VILL DETTA, utan känner sig tvungna av de intressen som håller dem i skräck och förser dem med kampanjpengar och frestande förmåner i utbyte mot både lydnad och tystnad inför folket om vilka de är. Men som Christian Engström nämner här ovan, det är svårt att begripa vidden av hur ett sådant svek hotar att skada vårt fria öppna samhälle, och ännu värre – det är inget missförstånd eller någon ogrundad misstanke om vad som är på gång, det ÄR verkligen så illa som kritikerna befarar att det är. Vi kan detta spel mot vår frihet som pågår över hela världen, och vi vet vart det leder om man utan motstånd går rakt in i den fällan, och den som inte har det klart för sig bör genast ta en titt på hur det ser ut i Kina, och vilka rättigheter som människor har i det landet ställt mot sin övermakt, för deras verklighet blir snart vår verklighet om vi inte tar kampen mot hegemonin i tid.
.
Det handlar inte om någon väpnad kamp eller om något våld alls, det handlar om något mycket personligt, ett inre åtagande, där du – antingen du är politiker, sitter som beslutsfattare eller deltar i samhällsdebatten, frågar dig själv “Är detta det samhälle som jag vill att mina bröder, systrar, vänner, bekanta, mina barn och deras barn, ska tvingas ta över?”, “Ska mina barn behöva leva under utländska intressens maktmissbruk och deras kontroll över individens yttranden, samtal, åsikter, möten, resor, lästa böcker m.m. och under de långt svårare förhållandena kämpa för sin frihet mot den makt som idag ännu inte har utvecklat full kontroll, även om det redan har gått långt?”
.
Det finns nog de som tror att FRA, Ipred och datalagringslagen tjänar ett relevant ändamål och bara drabbar så kallade “terrorister”. Det är precis det som hegemonerna vill invagga oss i att tro. Men terrorismen har vi ju främst lärt oss om genom massmediernas budskap till oss, och ägda massmedier talar sina ägares språk. Betänk att det var USA som skapade Al Qaida, vilka är då bäst kapabla att beordra en sådan attack som mot WTC, om inte USA själva? Sug på den. Tänk till. Reaggera!

[...] med hull och hår som om det faktiskt vore sant. Tack vare det där otäcka nätet är vi medborgare inte så lättlurade längre. Kanske är det just därför Malmström är så rädd för nätet. [...]

[...] ändrade beteende (minskat antal sms i mitt fall) kopplar väl det inlägg Christian Engström skrivit på politikerbloggen om datalagringsdirektivet och där han lyfter upp privatpersoners ändrade beetende att ringa [...]

Bullshit!
De bara vill skrämmas.
De ljuger och hittar på en massa skit som de tror vi skall tro på.

[...] Matnyttiga länkar: Piratpartiets EU-parlamentariker, Christian Engström skrev i förra veckan om datalagringens risker på Politikerbloggen: “USA:s Twitter-razzia visar på datalagringens risker.” [...]

Jag har försökt förstå lagtexten för direktivet men inte lyckats. Det framgår inte vad som händer med uppgifter som lämnats ut, hur länge lever sådana uppgifter?
Det mesta ska ju raderas efter sex månader men om mina uppgifter begärs ut av t.ex. SÄPO så verkar det inte finnas någon lag som säger när uppgifterna ska raderas hos dem. I teorin kan de ju begära ut rubbet och sedan lagra det i oändlighet oavsett om jag är skyldig till något eller ej.