“Sverige behöver fler kvinnor som startar och driver företag”
Foto: Scanpix
DEBATT. Sverige behöver fler kvinnor som startar och driver företag. Insatser för att stimulera kvinnors företagande måste ha en självklar och framträdande roll i näringspolitiken. Det skriver Sven-Erik Österberg (S), gruppledare i riksdagen; Claes Borgström (S), talesperson i jämställdhetsfrågor och Lena Josefsson, egen företagare, i en debattartikel på Politikerbloggen.
Läs mer här.
Under perioden 2006-2009 har kvinnors andel av nyföretagandet sjunkit från 35 till 33 procent. Detta trots att 400 miljoner kronor satsats på seminarier mm för att stimulera kvinnors företagande. I debatten hävdas att andelen kvinnliga företagare är lägre än i många andra länder.
Sverige behöver fler kvinnor som startar och driver företag. Insatser för att stimulera kvinnors företagande måste ha en självklar och framträdande roll i näringspolitiken. Vad kvinnliga företagare i Sverige behöver är inte fler seminarier och forskningsrapporter. Det behövs konkreta åtgärder.
Åtgärderna måste bygga på en saklig analys. Vi vänder oss mot att svenska kvinnor grundlöst pekas ut som ointresserade av att starta företag. Det riskerar att leda till en stigmatisering av kvinnor som är kontraproduktiv både ur ett närings- och jämställdhetspolitiskt perspektiv.
Det finns två huvudsakliga förklaringar till att Sverige, tillsammans med till exempel Norge och Danmark, har en relativt låg andel kvinnliga företagare. För det första handlar det om att vi bedriver en stor del av de grundläggande välfärdstjänsterna i offentlig regi. För det andra: I många länder med utpräglat traditionella könsroller är företagande i direkt anslutning till hemmet, t ex ett tvätteri eller ett kafé, ett sätt att kombinera ensamt ansvar för hem och barn med en egen inkomst. Tack vare att vi kommit relativt långt i jämställdhetsarbetet har vi jämförelsevis lite företagande av den typen i Sverige.
Lite tillspetsat skulle man alltså kunna hävda att det effektivaste sättet att öka kvinnors företagande är att kraftigt krympa offentligt sektor och göra arbetsfördelningen i de svenska hemmen mindre jämställd. Det är en politik som knappast skulle få något bredare folkligt stöd. Ändå finns det inslag i regeringens politik som pekar i den riktningen. Den starka fokuseringen på fler privata aktörer inom vård- omsorgssektorn som ett verktyg för att öka kvinnors företagande är ett exempel.
En politik för ökat kvinnligt företagande kan inte bygga på att man byter driftsform på redan existerande verksamheter inom vård- och omsorgssektorn eller att man inför särskilda skattesubventioner för hushållsnära tjänster. Detta är i grunden en omodern näringspolitik som cementerar en traditionell uppdelning i typiskt manliga och kvinnliga verksamheter.
Vår uppfattning är att det finns en stor outnyttjad entreprenöriell potential bland Sveriges kvinnor. Det gäller för alla branscher, inte bara de verksamheter som traditionellt betraktas som kvinnliga domäner. Vi föreslår nu följande åtgärder för att stärka kvinnors företagande:
Riskkapitalavdrag. Ett riskkapitalavdrag syftar till att möjliggöra nyföretagande även bland dem som saknar större egna kapitaltillgångar. Avdraget skulle därför särskilt gynna kvinnor som generellt har mindre förmögenheter och lägre inkomster än män.
Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag som anställer. Kvinnors företagande är starkt koncentrerat till mindre företag i tjänstesektorn. Att sänka småföretagens kostnader för att anställa skulle därför innebära en viktig stimluns för kvinnors företagande.
Kvotering av kvinnor i börsföretagens styrelser. Tillgången till professionella och kapitalstarka nätverk är helt avgörande för att framgångsrikt starta och driva företag. Genom att lagstifta om en viss nivå på representation av kvinnor i börsbolagens styrelser ges kvinnor tillträde till viktiga nätverk som tidigare i allt väsentligt varit förbehållna män.
En bättre och mer jämställd föräldraförsäkring. Genom ökad inkomsttrygghet och en utformning av försäkringen som stimulerar till en jämnare fördelning av ansvaret för hem och familj reduceras den totala risken i kvinnors företagande.
Barnomsorg på kvällar och helger. En tillgänglig barnomsorg är central för kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Att vara företagare innebär ofta arbete på kvällar och helger. Genom ett riktat statsbidrag skulle kommunerna stimuleras till att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
En översyn av företagens sjuklönekostnader. Det finns studier som indikerar att kvinnor är mindre riskbenägna i sitt företagande än män. En förändring av sjuklöneansvaret, som ofta upplevs som en stor risk för mindre företag, skulle kunna stimulera kvinnliga företagare att växa genom anställning.
.
Sven-Erik Österberg (S), gruppledare i riksdagen
Claes Borgström (S), talesperson i jämställdhetsfrågor
Lena Josefsson, egen företagare
