“LO och Socialdemokraterna är hycklare”

REPLIK. I kampen för en allmän solidarisk a-kassa står Centerpartiet och alliansen i främsta ledet, medan LO och socialdemokraterna slåss för att förhindra denna rättvisereform och därmed sviker de verkligt svaga. Det skriver riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) i en replik till Sven-Erik Österbergs debattartikel på Politikerbloggen. Danielsson anser att Österberg agerar ynkligt.
Läs artikeln här.
Österbergs kamp mot solidaritet och rättvisa i A-kassan!
Det är orimligt och upprörande att de människor som vill ha arbete men som inte lyckats erhålla ett första jobb därmed också utestängs från ersättning från Arbetslöshetsförsäkringen som till huvuddelen (20 miljarder kr) finansieras av skattemedel.
Denna skrämmande orättvisa verklighet, där allas skattepengar pumpas in i ett så kallat försäkringssystem där många hundra tusen arbetssökande inte kvalar in, måste brytas.
Lika väl som vi i Sverige har en allmän sjukförsäkring och en allmän folkpension så borde vi naturligtvis ha en allmän arbetslöshetsförsäkring, i vilken alla som söker arbete inryms! Det är en politisk skandal att de fackliga organisationer som ska tillvarata de arbetandes och arbetssökandes intressen istället tillsammans med socialdemokraterna gjort allt för att förhindra denna reform, i decennium efter decennium och snart kanske i sekel efter sekel.
LO och socialdemokraterna är hycklare och skrymtare, de ondgör sig i salvelsefulla ordalag över de 50.000 personer som nu omförsäkrats inom de inkomstrelaterade trygghetssystem när de ibland fått en viss minskning av ersättningen under sjukpenningsnivån. Men de ägnar inte de flera hundra tusen arbetslösa, varav många ungdomar, en tanke, de som inte får en krona från a-kassan utan hänvisas till socialbidrag eller låga temporära aktivitetsstöd fjärran från de omförsäkrades nivåer.
Centerpartiet och alliansen slåss i denna fråga för solidaritet med och rättvisa åt de verkligt svaga medan sossarna och de röda facken endast slåss för sig själva, dvs för goda medlemsargument för facken. Det är faktiskt ynkligt, och i denna rättvisefråga är arbetarrörelsen den bakåtsträvande kraft som som sedan snart 100 år gör allt för att säkerställa att de som inte tillåts komma in i arbetslöshetsförsäkringen ska hållas kvar utanför och hänvisas till eventuella behovsprövade socialbidrag.
Sven-Erik Österberg gråter krokodiltårar över att en allmän arbetslöshetsförsäkring skulle göra att alla som söker arbete skulle omfattas av systemet, och alltså även solidariskt få betala en avgift till det. Precis som vad gäller sjukförsäkringen och folkpensionen!
Österberg slåss för att de som inte tillåtits att komma in i systemet, eller som inte vill ha ett allmänt system, till varje pris ska stå utanför och slippa betala till a-kasseavgift…, och inte heller erhålla ett korvöre av a-kassans statliga mångmiljarder när de är arbetslösa.
Österberg och socialdemokraterna vill nu öka de statliga miljarderna till a-kassan från 20 till 26 miljarder årligen, och sänka a-kassan till 80 kr i månaden. Staten skulle då stå för långt över 90 procent av a-kassans finansiering. Men de som inte kvalat in till a-kassan genom något halvårs arbete eller mer (motsvarande några tusenlappars insats eller mer) ska inte få någon del av de 26 statliga miljarderna. Detta ska helt förbehållas dem som gått med i de röda (eller gråa) a-kassorna eller den förment fristående dyra alfakassan. För dem som inte kvalificerat till detta a-kassefrälse är domen entydig; inte ett öre i A-kassa. Möjligen en mycket låg aktivitetsersättning eller eventuellt socialbidrag om man inte är gift med någon med inkomst.
Socialdemokraterna och Sven-Erik Österberg slåss alltså för fortsatta orättvisor och för en fortsatt segregerad arbetslöshetsförsäkring som inte solidariskt omfattar alla. Det är ynkligt.
Däremot har han en poäng i kritiken mot att dagens månadsavgifter till a-kassorna har för stor spännvidd, t ex långt över 400 kr per månad för den förment fristående Alfakassan (där ordförandeskapet nyligen växlade från metall till kommunal…) men bara 90 kr per månad för ett akademikerförbund.
Tanken med de differentierade avgifterna var logisk, att avgiften skulle vara kopplad till arbetslösheten inom området och befrämja effektivitet mm.
Min uppfattning är ändå att det inte är rimligt att en högavlönad akademiker kan ha en A-kasseavgift som är fjärdedelen av en låginkomsttagares. Jag kämpar för en allmän a-kassa som omfattar alla arbetssökande och med en enhetlig avgift eller avgifter inom ett litet intervall.
I kampen för en allmän solidarisk a-kassa står Centerpartiet och alliansen i främsta ledet, medan LO och socialdemokraterna slåss för att förhindra denna rättvisereform och därmed sviker de verkligt svaga.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)




















