DEBATT Carina Hägg om marknaden för surrogatmödrar
Foto: Riksdagen
DEBATT. Riksdagsledamoten Carina Hägg (S) vill lyfta frågan om surrogatmödrar. “Snabbt har efterfrågan från länder som Sverige drivit fram en växande marknad för surrogatmödrar i Indien” skriver hon i en debattartikel på Politikerbloggen.
Läs artikeln här.
En livmoder till salu
Surrogatmödrar – kvinnor som föder barn åt andra är aktuellare än någonsin. Resursstarka grupper ser surrogatmödrar som ett svar på sin barnlöshet. Det finns också en berättigad besvikelse hos många HBT personer över att regeringen inte ställt tydliga krav på adoptionsorganisationer att samarbeta med organisationer som accepterar samkönade par som adoptivföräldrar. Det räcker inte att myndigheten för internationella adoptioner följer utvecklingen. Men regeringens iniativ uteblir. Jag vill understryka att adoptionslagen ska förverkligas för de vuxna och barn som hittills väntat förgäves. Skattesänkningar får inte gå före tillgång till fertilitetsutredningar och snålhet med provrörsbefruktning. Kvinnor ska inte drivas utomlands för att få tillgång till inseminering.
Snabbt har efterfrågan från länder som Sverige drivit fram en växande marknad för surrogatmödrar i Indien. Trots att man är väl medveten om att kvinnors liv inte värderas lika högt som mäns och bristerna i reproduktion hälsa är påtaglig i landet trots ambitioner att nå FN:s millennium mål om att minska mödradödligheten. De som ställer upp som surrogatmödrar är vanligen fattiga eller på något annat sätt utsatta kvinnor. Att köpa deras livmoder för att producera ett barn till par eller individer som kan betala är oetiskt. Men visar också hur västvärlden ser på den indiska kvinnan. Bakgrunden att kvinnors livmödrar är förhållandevis billiga i Indien. Det är inte kvinnor i Danderyd eller Vellinge som utgör marknaden inte heller kvinnor från Indiens högre kast. Och blir nästa marknader kvinnor som fastnat i något flyktinglägers hopplöshet eller en svensk förort.
Men i stället för att rikta krav på den moderatledda regeringen driver man nu på för att öppna upp för främja en lukrativ marknad av surrogatmödrar. Visst kunde detta vara ett enkelt sätt för homosexuella och heterosexuella ofrivilligt barnlösa att skaffa sig barn. Det är inte alltid fråga om ofrivillig barnlöshet, utan karriärutveckling och andra skäl ligger bakom beslutet att outsourca graviditeten. Det finns gott om exempel på välbärgade heterosexuella familjer i västländer som skaffar sig barn genom att låta en annan kvinna föda det. Surrogatmödrar hävdas också vara svar på oro ev framtida vårnadstvister och juridiska processer.
Men jag vill slå fast att däremot har alla barn rätt till föräldrar. Även om vuxnas starka längtan efter att ha barn ska respekteras ska frågan om surrogatmödrar vägas mot fattiga kvinnors utsatthet. Idag omsynliggörs deras perspektiv och alla genderanlayser saknas. Men frågan om surrogatmödrar är viktigt att diskutera. Jag avvisar inte en utredning, tvärtom kan en bred parlamentarisk utredning vara av värde. För uppenbart har vi som deltar i debatten i grunden olika syn på kvinnors kroppar som handelsvaror men också i synen på barns rättigheter. Och jag frågar mig vad surrogatmödrar gör med kvinnors rättigheter som människor.
Carina Hägg
riksdagsledamot S
