JAN BJÖRKLUND Eleverna har skyldighet att vara flitiga
Foto: Scanpix
BJÖRKLUND PÅ RIKSMÖTE. Under sitt tal på Folkpartiets riksmöte i Västerås försvarade Jan Björklund åter konstnären Lars Vilks. Men han talade även om skolelevers skyldighet att både vara flitiga och anstränga sig.
Läs mer här.
Läs hela Jan Björklunds tal:
SE MÖJLIGHETERNA!
Anförande av Jan Björklund vid Folkpartiets liberala riksmöte
i Västerås den 13 mars 2010
Lars Vilks är mordhotad. Vi vet ännu inte alla detaljer om hur. Men vi vet varför. Han har använt sin konst för att utmana en religion.
Vi känner igen det från förr. Salman Rushdie, författaren som skrev boken “Satansverserna” och som på grund av den har levt under dödshot i ett par årtionden. Kurt Westergaard, den danske konstnären som utlöste en politisk kris med Muhammed-karikatyrerna.
Man må tycka vad man vill om olika konstverk. Debatten nu handlar inte om Vilks konstverk är vackert eller inte. Nu handlar det om rätten att använda konst också för att väcka uppmärksamhet, för att utmana.
Vilket samhälle får vi, om den som yttrar sig kritiskt om en företeelse omedelbart riskerar att bli dödshotad. Vi kommer att leva i ett tystnadens samhälle, där förtryckarna har makten.
Liberaler avskyr samhällssystem utan frihet. Men Vilks-fallet visar att det inte räcker med att yttrandefriheten är inskriven i grundlagen. Om människor skräms till tystnad av islamister är yttrandefriheten precis lika hotad som om någon ville stryka den ur grundlagen.
Vi kan inte acceptera att människor skräms till tystnad av mördare och extremister. Yttrandefriheten måste försvaras. Till varje pris!
- ¤ -
Välkomna till det liberala riksmötet!
Liberalt riksmöte. Varför inleder inte andra partier sina möten med sina ideologiska bestämningar? Varför inleder inte Mona Sahlin med att välkomna till den socialistiska partikongressen? När hörde ni Lars Ohly med stolthet senast välkomna till ett kommunistiskt möte?
Många partier med de stora klassiska politiska ideologierna som grund gör numera allt för att distansera sig från dessa ideologier. Jag förstår dem.
För allvarligt talat:
Varför skulle de ideologier som har haft fel i hundra år, ha mera rätt om framtiden än liberaler, som har haft rätt i hundra år?
- ¤ -
Liberalism betyder att människor ska ha frihet att själva bestämma. Ingen överhet ska bestämma över människor. Människor ska ha friheter och rättigheter.
Men med frihet följer ansvar. Med rättigheter följer skyldigheter.
Liberalismens verkliga utmaning i en välfärdsstat som Sverige, är inte att tillförsäkra människor en stor mängd ytterligare förmåner. Alltför ofta finns kraven där från vänsterhåll på politiska beslut för att lägga livet till rätta för medborgarna.
Liberalismens utmaning är att kommunicera att frihet och ansvar hör ihop. När vi liberaler talar om att människor har eget ansvar, att staten har rätt att förvänta sig saker av medborgarna, så tycker våra motståndare om att kalla oss för ”krav-liberaler”. Det begreppet används av dem som tycker att samhället ska ta ansvar för allt.
Låt mig ge tre exempel på förväntningar som vi i Sverige måste bli tydligare på:
* Visst finns det några som ytterst behöver bli försörjda av staten, men i första hand har människor skyldighet och ansvar att försörja sig själva genom eget arbete.
* Visst ska elever i skolan ha rätt till bra lektioner och mycket lärarstöd, men i första hand har eleverna själva en skyldighet att anstränga sig och vara flitiga.
* Visst ska stat och kommun ha ett ansvar för att integrera invandrare i Sverige, men invandraren har själv ett ansvar för att själv medverka till att bli integrerad, till exempel att lära sig svenska.
Folkpartiets vice ordförande under Bertil Ohlins partiledartid var riksdagsmannen och missionsförbundaren Waldemar Svensson i Ljungskile. Han ansågs vänsterorienterad i socialpolitiken. Men han varnade ständigt för att en allsmäktig stat skulle förvandla medborgarna till klienter. Att det vore förklenande mot människor att inte ha förväntningar på dem.
Socialliberaler,
Individuell frihet kan inte existera utan personligt ansvarstagande. Personligt ansvarstagande kan aldrig ersättas av offentligt ansvarstagande.
Frihet utövas under ansvar.
- ¤ -
Den ekonomiska kris vi nu går igenom är internationell. Ingen regering kan förhindra krisen. Det en regering kan göra är att förbättra situationen eller försämra den.
Socialdemokraterna, med Mona Sahlin och Thomas Östros har, oavbrutet sedan krisens början skällt på regeringen för att vi har gjort för lite, vi har gjort det för sent och vi har gjort fel saker. Nästan inget har varit godkänt.
Thomas Östros har hävdat att Sverige har högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Mona Sahlin har påstått att tillväxten sjunker snabbare i Sverige än i EU.
Med dessa påståenden som grund sågar de regeringens politik.
Men den senaste prognosen för 2010 från EU-kommissionen ger en annan bild än Sahlin, nämligen
- att Sverige har lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU,
- att Sverige bara har hälften så stort budgetunderskott som genomsnittet i EU,
- att Sverige i år får dubbelt så hög tillväxt som genomsnittet i EU.
Den rödgröna oppositionens jobbpolitik har bestått av tre förslag de senaste åren;
- högre inkomstskatter på arbete,
- högre skatter på företag för att anställa och
- högre bidrag för att inte arbeta.
Alla som tror att detta skulle skapa jobb kan ju räcka upp en hand.
Riksmötesdeltagare,
Den svenska ekonomiska krispolitiken har varit ansvarsfull och långsiktig. Vi kommer nu ur krisen som ett av Europas ekonomiskt starkaste länder. Svenska folket kan idag vara lyckliga för att Sahlin, Östros och Ohly har stannat i opposition.
- ¤ -
Mycket av den politiska debatten har det senaste året har handlat om krisbekämpning. Men nu ser vi ljuset i slutet av tunneln. Det är dags att vända blad. Det är dags att blicka bortom krisen.
Där möter vi nya utmaningar i en värld som är ännu mer globaliserad. Där vi reser, handlar och kommunicerar över hela klotet som aldrig förr.
När jag var medlem i FPU för 30 år sedan krävde vi en ny ekonomisk världsordning. Den är här nu, den kallas globalisering, och fattiga länder har en ekonomisk tillväxt som det inte ens gick att drömma om.
De på vänsterkanten brukar tro att detta är ett nollsummespel. Om de blir rikare, måste vi bli fattigare.
Men Asiens tillväxt gör att gamla gruvor i Bergslagen som stängdes igen på 70-talet nu måste öppnas igen. Kinas stålbehov gör att hela Kiruna måste flyttas. När de blir rikare, handlar de mer med oss och då utvecklas även vår ekonomi.
Globaliseringen är inget hot. Globaliseringen ger nya möjligheter, om vi ser dem och utnyttjar dem. Både åt människor på andra sidan jordklotet, och här i Europa och Sverige.
Men vi måste bestämma oss för vilken ambitionsnivå Sverige ska ha för framtiden.
Låt mig berätta om bläckstråleskrivaren. Alltså den skrivare som ni alla har jämte er dator, för att kunna skriva ut på papper. Den utvecklades av forskargrupper i Lund och på Chalmers. Men varken patenträttigheter eller produktion sker i Sverige, utan i USA och Japan.
Skrivaren är bara ett exempel bland många på att det inte räcker att bedriva forskning på universitet. Bryggan mellan forskningen och företagen som ska kommersialisera produkten är avgörande.
Volvo och SKF hade aldrig varit vad de är utan Chalmers. I denna stad blev ASEA världsledande på atomenergi. Det hade inte hänt utan samarbetet med Kungliga Tekniska Högskolan. Den framgångsrika svenska läkemedelsindustrin hade inte lyckats så väl utan samarbetet med Karolinska Institutet.
I förra veckan exploderade nyheten att AstraZeneca drar ner sin forskning kraftigt i Sverige. AstraZeneca är det ledande läkemedelsföretaget i Sverige och legat bakom många framgångsrika produkter, till exempel Losec.
Bra forskningsmiljöer och attraktiva villkor för forskning och för forskarna själva och deras familjer är avgörande. Det är ingen tvekan om att det svenska skattetrycket är hämmande för att locka till kvalificerade människor.
Detta är ett stort hot mot Sveriges ekonomiska utveckling. Jag besökte själva AstraZenecas forskningsenhet i Shanghai för något år sedan. Där lägger de inte ned, utan bygger ut. Nedläggningarna sker i Sverige.
Sverige och Europa har rätt länge sagt så här; okej om klädsömnad och leksakstillverkning sker i lågprisländer. Vi ska ägna oss åt det kunskapsintensiva. Men vad gör vi när även de kunskapsintensiva företagen flyttar? När vi inte är attraktiva för dem?
Tillsammans med högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterar jag i dag ett program för att åter föra Sverige överst på prispallen när det gäller forskningsklimat. Avdragsrätt för donationer till forskning, skatterabatter för forskningsintensiva mindre företag, särskilda skatterabatter för experter och vetenskapsmän inom olika områden som flyttar från andra länder för att verka i Sverige några år och nya riskkapitalavdrag. Den här typen av beslut har fattats i många andra länder och alla de här förslagen finns med i slutrapporten från regeringens globaliseringsråd.
Låt nedläggningen av AstraZenecas forskning i Sverige bli en väckarklocka. Sverige skulle kunna bli en vinnare på globaliseringen och inte en förlorare. Men då krävs offensiva åtgärder där Sverige blir en attraktiv nation för forskning, kunskapsintensiva företag och för världsledande forskare. Sverige kan bli ett lågskatteland för kunskap och forskning. Men då måste vi se möjligheterna, inte bara svårigheterna!
- ¤ -
Ska Sverige vara framgångsrikt i nästa generation så är utbildningspolitiken det viktigaste. Det är hög kvalitet i skolan som långsiktigt bygger vårt välstånd. När man lyssnar på vänstertrojkan så verkar det som att de tycker att Sveriges viktigaste välståndskapande åtgärd är A-kassan. Men låt mig slå fast; det är skolan.
I veckan som gick presenterade Vänsterpartiet sitt skolpolitiska program. Även Vänsterpartiet erkänner nu att resultaten i svensk skola inte är vad de borde vara. Men den viktigaste åtgärden som föreslås för att avhjälpa detta är att betygen ska avskaffas. Möjligen kan de tänka sig slutbetyg i årskurs nio. Men i så fall kräver Vänsterpartiet att de ska vara ”ograderade”. Såvitt jag förstår är själva vitsen med betyg att kunskaper ska graderas. Om alla ska få samma betyg, oavsett vad de kan, är det liksom svårt att förstå själva idén. Dessutom tycker Vänsterpartiet att läxor ska förbjudas. Eftersom alla inte läser sina läxor, så skapar nämligen läxor ojämlikhet.
En misslyckad svensk skolpolitik i 40 år håller på att sänka resultaten rejält i svensk skola. Vänsterns lösningar är nu ”more of the same”. Deras inställning är att om att alla inte kan läras sig exakt lika mycket så är det näst bästa att alla lär sig lika litet. Då är det åtminstone jämlikt.
För Sveriges skull: Låt dem stanna i opposition!
- ¤ -
De skattesänkningar på arbete vi har genomfört lägger grunden för många nya jobb. Jobbskatteavdraget och förändringarna i A-kassan och de övriga förändringar vi gjort av politiken ger sammantaget ungefär 150 000 nya jobb. Sammantaget har ännu fler jobb än dessa nya försvunnit tillföljd av krisen, men utan regeringens politik skulle antalet arbetslösa vara ännu högre.
“Det ska löna sig att arbeta.” Så stod det på Folkpartiets valaffischer redan under Ohlins tid, och då var skatterna ändå betydligt lägre än idag. Det är den politik som nu förs.
Vi måste gå vidare på den vägen.
Det måste löna sig utbilda sig. I ett anfall av klarsyn gick Socialdemokraterna under Kjell-Olof Feldt för 20 år sedan med på Folkpartiets krav om att ingen skulle betala mer än femtio procent i marginalskatt. Detta varade i fem år, när Göran Persson blev finansminister som återinfördes värnskatten. Men under nästa mandatperiod så måste vi återgå till principen “hälften kvar”.
Vi har under dessa regeringsår fokuserat på utbudssidan, alltså på enskilda personers utkomst av arbete och drivkrafter för att arbeta. Vi måste under nästa mandatperiod vidga fokus. Vi måste också underlätta för dem som ska anställa, för företagen.
Genom lärlingsanställningar för unga kan fler ungdomar få jobb. Genom en modernare arbetsrätt kommer fler mindre företag att våga anställa. Genom sänkta skatter för företag och för att anställa blir det billigare att anställa.
Problemet i Sverige efter generationer av socialdemokratiskt styre är den negativa attityden till småföretag. Företagare som det går dåligt för upplever skadeglädje från omgivningen. Om det går bra möts de av avundsjuka. Men framgångsrika företagare måste kunna få tjäna pengar.
Till de socialdemokrater som tror att människor har samma drivkrafter att satsa egna pengar och ta ekonomiska risker i företag utan att det skulle finnas möjlighet att tjäna pengar, till ekonomisk vinst, vill jag uppmana att pröva att själva sälja lotter i sitt eget partilotteri A-lotterierna, utan vinstlotter.
“Kom och köp lotter, endast nitlotter.” Pröva gärna det – om ni tror på det!
- ¤ -
Nu ska vi ha en gissningstävling. Jag ska läsa upp en text. Ni ska efteråt gissa vem av de nuvarande partiledarna som skrivit denna text. Texten handlar om hushållsnära tjänster, RUT-avdraget. Ni vet den skattesänkning vi genomfört som givit tusentals personer vita jobb, inte minst lågutbildade kvinnor.
”Men alla kan ju inte ha råd att använda denna service, invänder då många. Nej, det är sant. Men skall det inte finnas alls då? Alla har inte råd, eller lust eller möjlighet att gå på Operan eller att köpa bil, bo i hus eller skaffa en dator. Skall det då inte få förekomma alls?”
Jag fortsätter citera:
”Jag har aldrig hört någon kalla byggnadskillen för dräng. Men städerskan blir alltid piga. Att lämna bort den skitiga bilen till tvätt är helt okej. Men att lämna bort köket till tvätt är inte okej.”
Vem är det? Rätt svar är Mona Sahlin. Hon skrev detta redan 1996 i en bok, när hon tillfälligt var utanför politiken.
Nu är hon tillbaka i politiken. Nu föreslår vänstertrojkan att ROT-avdragen för den manliga hantverkarsektorn ska vara kvar, men att RUT-avdragen för den kvinnliga städsektorn ska avskaffas. Många av dessa kvinnor kommer sannolikt att tvingas tillbaka till svartjobb.
Jag håller med Mona Sahlin om varenda bokstav som jag just har läst upp. Min uppmaning till Mona Sahlin idag är; Låt inte Lars Ohly bestämma!
- ¤ -
Men ökad jämställdhet i samhället handlar om mer än RUT-avdrag.
Den största jämställdhetsutmaningen i Sverige i dag handlar om arbetsmarknaden. De yrken där män av tradition är majoritet, industri och teknik till exempel, där finns det många konkurrerande företag, företagande uppmuntras, höga löner och karriärstegar. De yrken där kvinnor av tradition är i majoritet, vården och utbildningen, där har vi offentliga monopol, många partiet vill bekämpa företagande, lönerna är lägre och karriärvägarna färre. Kvinnliga akademiker i offentlig sektor är de stora lönemässiga förlorarna de senaste trettio åren.
Att tjäna pengar som företagare på sophämtning på entreprenad åt kommunen är fint, att tjäna pengar på att driva en fristående förskola åt kommunen är fult.
Kvinnligt företagande i Sverige är mer ovanligt än manligt. Huvudorsaken är naturligtvis att de stora välfärdssektorerna inte välkomnar företagande.
Den rödgröna vänstertrojkans motstånd mot enskilda alternativ i den offentliga sektorn är det största hindret idag för en mer jämställd arbetsmarknad!
På senare tid har fokus i jämställdhetsdebatten kommit att riktas mot bolagsstyrelserna i näringslivet. Detta berör naturligtvis enbart ett fåtal personer, men som symbol kan det vara en viktig fråga. I debatten har det, främst från vänsterhåll, förts fram förslag om kvotering.
Jag tycker att staten kan göra en del på detta område. Staten kan själva föregå med gott exempel, och numera efter några års alliansregering är det ungefär 50-50 när det gäller kvinnor och män i statliga bolagsstyrelser. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även startat ett utbildningsprojekt för några hundra yngre kvinnor i näringslivet för att göra dem redo för att axla styrelseuppdrag.
Men kvotering är något annat. Idén om kvotering, antingen det handlar om antagning till högre utbildning eller val av bolagsstyrelser. bygger på att människor ska delas in i olika kvoter som de tillhör, på basis av kön eller etniskt ursprung. Därefter ska denna grupp anses vara berättigad till vissa saker, och detta fördelas sedan inom den gruppen.
Liberaler tror på individualism och meritokrati. Den mest meriterade individen ska utses. Jag är övertygad att det har funnits en diskret urvalsprocess i näringslivet som har gynnat män. Nu måste näringslivet skärpa sig och utse de lämpligaste, oavsett kön. Men att dela in människor i kvoter som ska representeras är motsatsen till individualism, det är kollektivism.
Vi säger ja till att alla individer ska behandlas lika oavsett kön. Vi säger nej till kvotering!
- ¤ -
Nästan hälften av den svenska elektriciteten, mellan 40 och 50 procent, kommer från våra kärnkraftverk. Men våra reaktorer är gamla och omoderna. De börjar stängas helt av åldersskäl om ungefär 10-15 år. Då försvinner nästan hälften av vår elektricitet. Vad gör vi då?
Vindkraft är en bra energikälla för småskalig el-produktion. Men den räcker inte för storskalig. Vindkraften ger oss bara två procent av vår elektricitet. Med massiva subventioner kommer vindkraften nu att mångdubblas, men det finns ingen chans att den kan ersätta kärnkraften.
Vattenkraft säger några. Men vi anser att de fyra sista orörda norrlandsälvarna ska förbli orörda. När man reglerar en älv förstör man hela floran och faunan och den biologiska mångfalden. Sanningen är också att inte ens en sådan förstörelse skulle ge tillräckligt med el för att ersätta kärnkraften.
Realistiskt finns tre alternativ när våra nuvarande kärnkraftverk tjänat ut: för det första kan vi uppföra nya reaktorer som ersättning för de äldre.
Det andra alternativet är att vi kraftigt ökar importen av elektricitet. I den storleksordning vi här talar om kan det i princip bara bli fråga om rysk gas. Detta bör vi undvika. Problemen med rysk gas är två. Dels att det är gas och dels att den är rysk.
Vår nya EU-minister Birgitta Ohlsson har just kommit hem från en resa runt Östersjön. I Polen planerar man att bygga ny kärnkraft för att ersätta de gamla kolkraftverken. Med sina historiska erfarenheter vill de inte göra sig beroende av rysk gas.
Det tredje alternativet för Sverige är att drastiskt dra ner vår el-konsumtion. Det skulle kunna ske genom att vi avvecklar svensk basindustri. Stålindustrin, gruvorna, pappersindustrin är enorma el-konsumenter. De drar 1/4 av all elektricitet i Sverige. Det finns dock en liten hake; basindustrin drar in hundratals miljarder i exportintäkter till vårt land. De sysselsätter hundratusentals människor. Basindustrierna ligger ofta i glesbygdslän, som skulle dö ut om företagen lades ner.
Det var Tage Erlander, Olof Palme och Ingvar Carlsson som byggde ut den svenska kärnkraften ihop med Folkpartiet, Moderaterna, LO och näringslivet. Det skedde för jobbens skull. Nu ska Mona Sahlin stänga igen kärnkraften ihop med Miljöpartiet, ett parti vars hela grundideologi är anti-industrialistisk. De kommer att skapa massarbetslöshet.
Partivänner,
Kärnkraften kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Det är hög tid att Sverige får en realistisk energipolitik.
- ¤ -
För oss socialliberaler har socialförsäkringarna alltid varit viktiga. De ger människor en trygghet om man förlorar sin inkomst. De med stora privata tillgångar klarar sig naturligtvis utan offentliga försäkringar, men för låg- och medelinkomsttagare är de en del av välfärdsstaten.
På en punkt i de svenska socialförsäkringarna finns ett obegripligt hål. Om man blir av med sin inkomst för att man blir sjuk får man sjukersättning. Om man ska vara hemma med småbarn får man föräldrapenning. Om man inte har någon arbetsförmåga kvar kan man bli förtidspensionerad. När man blir äldre får man pension. Dessa socialförsäkringar omfattar alla medborgare.
Men mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder står utan arbetslöshetsförsäkring. Just den försäkringen är frivillig. Jag vet att antalet som står utanför har ökat efter avgiftshöjningarna 2007, men även under den förra regeringen stod över en halv miljon människor utanför försäkringen. Ännu mer orättvist framstår denna ordning när man inser att ungefär två tredjedelar av a-kassans ersättningar betalas av staten, alltså alla skattebetalare.
Det märkliga är att det i alla år varit ett av Socialdemokraternas mest centrala politiska ställningstaganden, detta att just arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig, medan alla andra socialförsäkringar ska vara obligatoriska.
Det finns bara en förklaring; Socialdemokraterna är rädda för att LO får svårare att rekrytera medlemmar om medlemskap i A-kassan inte ingår i medlemskapet.
Men vårt budskap är tydligt;
Alla ska vara försäkrade mot arbetslöshet. Löntagarnas trygghet är viktigare än LO:s makt!
- ¤ -
Visst är det så att alla vi som har jobb ibland tycker att det är tungt på morgonen. Ändå går det inte att jämföra med dem som inte har något jobb att gå till. Att ingen saknar en om man inte dyker upp i tid, därför att man har inga tider att passa. Ingen att dela helgens erfarenheter med på måndagens fikastund på arbetsplatsen.
Att förtidspensionera människor mitt i livet blir för många ett grymt kvitto på att man inte behövs. Ändå ansågs detta tills för några år sedan vara höjden av social trygghet. Under Mona Sahlins tid i regeringen ökade förtidspensioneringarna drastiskt; 140 personer varje dag. De förtidspensionerade i Sverige blev fler än antalet företagare.
Nu har vi bytt politik. Människor ska ges upprepade möjligheter att komma tillbaka i arbete. Människor ges också drivkrafter att komma tillbaka.
Vi ställer nu höga krav på Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassan: Ni får inte ge upp om människor! Ni måste göra ert yttersta för att de ska kunna komma tillbaka. Detta är god socialliberal politik.
Jag är ödmjuk nog att säga att när stora systemförändringar genomförs, så kan naturligtvis enskilda regler behöva justeras. Och myndigheter kan göra fel i enskilda fall.
Men kom inte och säg att det var bättre förut, när människor stämplades ut i utanförskap.
- ¤ -
Regeringens inkomstskattesänkningar har haft en stor tyngdpunkt på jobbinkomster och då främst för låg- och medelinkomsttagare. Detta har skapat en kritik från många pensionärer, som jag förstår.
Regeringen har dock sänkt skatten för pensionärer två gånger under denna mandatperiod, med en tyngdpunkt för de sämst ställda pensionärerna.
Vi har börjat med rejäla skattesänkningar på arbetsinkomster de här åren, därför att detta är centralt för att få fler människor i arbete. Men nu när vi ser framför oss att ekonomin återhämtar sig igen, är det nu dags att ytterligare sänka beskattningen även för pensionärer.
Låt mig därför vara glasklar;
Nästa gång det finns ett utrymme för inkomstskattesänkningar, ska den första sänkningen riktas till pensionärerna!
- ¤ -
Men för pensionärer är det mer politiska frågor än beskattningen som är viktiga;
Gerda är 84 år. Hon träffade sin Gunnar 1950, för sextio år sedan. De gifte sig 1956. Nu har de tvingats flytta isär, efter 60 års samvaro. Det har kommunen bestämt.
Gunnar har flyttat in på Solbackens äldreboende i Umeå. Han bor i ett rum som är över 30 kvadratmeter stort.
Gerda berättar, medan tårarna rinner nedför hennes kinder, för tidningen Västerbottens-Kuriren i februari att hon vill bo ihop med Gunnar igen och att det finns plats för en säng till på hans rum. Men kommunen säger nej. Gerda är alltför frisk för att få bo ihop med Gunnar.
Vårt liberala oppositionsråd i Umeå, Britt-Marie Lövgren, ryter ifrån; Det handlar inte om Gerdas friskhet, utan om hennes relation med Gunnar. Britt-Marie har vädjat till socialförvaltningen att se över ärendet en gång till, och nu har kommunen backat.
”Tills döden skiljer oss åt.” Vi är många som har stått där framför vigselförrättaren och uttalat dessa ord. Men i Sverige är det kommunen som skiljer människor åt.
Partivänner,
Detta är inte värdigt. Det är dags för en lagstadgad parboendegaranti!
- ¤ -
Den 3 maj ska den rödgröna vänstertrojkan presentera sin gemensamma ekonomiska politik. Alla frågor om vad de står för gemensamt har besvarats med ”svaret kommer den 3 maj”, den sista dagen för att lämna in partimotioner om vårbudgeten.
En sak står dock alldeles klar redan; Det blir Lars Ohly som bestämmer. RUT-avdraget är bara början. Titta till exempel på Miljöpartiets förflyttningar.
Miljöpartiet har sedan starten av sitt parti drivit något de kallar för grön skatteväxling. Det betyder att de skulle vilja växla höjda miljöskatter mot sänkta skatter på arbete. De vill till exempel chockhöja skatterna på bensin.
Men sedan Miljöpartiet bildade vänstertrojkan med de båda röda partierna har Miljöpartiet gått ifrån den gröna skatteväxlingen. Numera vill de fortfarande chockhöja skatterna på bensin, och detta ska numera kompletteras med chockhöjda skatter på arbete. Grön skatteväxling blev röd skattechock.
När Miljöpartiet var ungt och fräscht för 20 år sedan brukade vi skämta om att Miljöpartister är som vattenmeloner; gröna utanpå men egentligen röda inuti. Numera måste man nog säga att de är som tomater; röda rakt igenom!
- ¤ -
Återigen välkommen till det liberala riksmötet 2010.
I dag är det populärt att kalla sig socialliberal. Nästan alla partier vill kalla sig socialliberaler.
Det beror på att liberalismen har vunnit. Liberaler har aldrig byggt varken koncentrationsläger eller järnridåer. Liberaler har byggt demokratin, rättsstaten, marknadsekonomier och välfärdssamhällen.
De grundläggande socialliberala värdena vill nästan alla omfamna idag.
Detta är vi riktiga socialliberaler naturligtvis stolta över. Men till väljarna är ändå budskapet;
Om du vill rösta socialliberalt;
Varför välja kopior när du kan välja originalet?
- ¤ -
Till allt som är nytt och framtidsinriktat säger de rödgröna nej, nej, nej. De vill bevara allt som det var. Det är den hållningen som kallas konservatism.
Sådan är den rödgröna vänstertrojkans natur. Att bekämpa det nya är deras signum. Att tänka nytt överlåter de åt andra. De är ängsliga för Europa, de är ängsliga för globaliseringen, de är ängsliga för framtiden. I de utmaningar som ligger framför oss i globaliseringens tidevarv ser de mest svårigheter. Deras idéer passade på 1900-talet.
Det är här den stora skillnaden finns.
Vi liberaler har idéerna för 2000-talet.
Vi ser möjligheterna!
Publicerad: 2010-03-14 10:09 Uppdaterad: 2010-03-14 10:09
