CARL BILDT Riksdagens beslut är djupt beklagligt

Nu Calle blir du inte bjuden på mer turkisk marmelad.

Att Carl Bildt och Hillary går samman och bortforklarar sina positioner när det gäller folkmordet på Armenierna är häpnadsveckande. När ungturkarnas regering planerade och genomförde folkmordet var detta ett högst politiskt beslut. Politiker i dagens Turkiet aktive förnekar folkmordet.
Men Bildt och Hillary säger detta är inte politik.
Att aggera helt annorlunda när det gäller Armeniska folkmordet jämförd med folkmordet på Judar i Tyskland är förkastligt och avslöjar att folkmordet på Armenier är smutsigt politik utövad av just Hillary och Bildt.
Dags Avgå Carl Bildt!

Det här var något historiskt, ett beslut som markerar Turkiet att de måste våga erkänna det som faktiskt har hänt mot armenierna, assyrierna och övriga kristna i området.

Alla argument som herr Carl har framfört håller inte för fem öre och den här påstådda relationen som skulle påverkas är tagen ur luften. Turkiet är mer beroende av Sverige än Sverige är för Turkiet.

Det här trodde jag aldrig om Moderaterna! Jag röstade blått i förra valet för att jag trodde att Alliansen stod för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter i samma tradition som den Orangea Revolutionen i Ukraina.

Jag blir besviken på Carl Bildt som säger att riksdagen inte ska politisera historen. Men den historiska forskningen är ense om att det begicks ett folkmord av armenier. I detta fall politiserar Moderaterna den historiska forskningen genom att förneka folkmordet.

Det är häpnadsväckande att de rödgröna tar kommandot över sunt förnuft och vinner omröstningen med alla rätt.

Good Bye Alliansen!

Sveriges Riksdag är ingen domstol utan skall ägna sig åt att klara Sveriges angelägenheter.
Det är nu klart att vänsterkartellen med herr Ohly i spetsen, har sätter dagordningen, driver landet kraftigt mot sina kamrater i Ryssland och tydligen med frikostiga bidrag från skattebetalarna till kommunispartiet i Colombia.
Framtida skattehöjningar som vänsterkartellen vill genomföra kan således befaras stödja allehanda kommunistiska existenser i världen.

Det är väl inte det första av riksdagens beslut de senaste åren, som är “djupt beklagligt”, kanske det finns några som tycker.

Avgå, Carl Bildt!
Såsom varande utrikesminister har Carl Bildt att förvalta, stå upp för och driva riskdagens beslut. Att då som i fallet när riksdagen förklarat det vara ett folkmord på armenierna säga att beslutet inte kommer att påverka den svenska utrikespolitiken, är ett häpnadsväckande uttalande att komma ifrån en utrikesminister. Riksdagen representerar folket emedan ledamöterna är valda just av folket. Riksdagens beslut utgör därför inget val för en utrikesminister huruvida han, eller regeringen han företräder, skall följa beslutet eller ej. Kan en minister inte företräda riksdagens beslut måste han självklart ta det fulla ansvaret för detta och avgå. Allting annat är ett fall av uppenbart brott, negligerande och uttalat förakt gentemot demokratin samt det demokratiska styrelseskicket. Vad Carl Bildt därför gör när han uttalar att beslutet inte kommer att påverka utrikespolitiken är att han tar avstånd från den demokratiska värdegrunden vilket lämnar honom med bara en väg att gå – ut ur regering och riksdag!

Carl Bildt uttalar vidare att beslutet försvårar för Sverige att verka för fred och försoning. Sverige har historiskt sett alltid tagit den svagare partens parti i olika konflikter. Det gav oss länge en särskild ställning inom världspolitiken där vi spelade en roll och faktiskt agerade. Idag är den tiden borta och en stor anledning går att klart uttyda ur Carl Bildts yttrande att det försvårar för Sverige att verka för fred och försoning. Det går inte att alltid i varje enskild fråga agera utefter vilket land vi tjänar mest på att stödja. Vi måste grunda våra ställningstaganden oberoende egna intressen och utefter rättfärdighetens bedömningar. Vi måste återigen våga ta konflikter med vissa länder som uppenbart agerar fel mot grupper eller nationer. Vi måste våga sätta ner fötterna, bortse från egenintressen, och tala om vad vi anser vara rätt eller fel inom konflikter såväl inom olika länders handlingar gentemot dissidenter, motståndsgrupper m.m. På så vis vinner vi respekt för att vara klara, tydliga och konsekventa i handling och kan därigenom också äga såväl handlingskraft som förmåga att verka för såväl fred som dialog. Ty även en motståndare får respekt för den som konsekvent vågar stå upp för sina ideal oberoende motståndare men ingen respekterar ett land som ser till sina egna intressen och därigenom undviker konfliktfylld kritik gentemot felhandlande länder.

Peter Schjerva, ordförande Frihetspartiet

Detta agerande visar på en total brist på historiskt kunnande. Hur ska vi nu göra med den amerikanska utrotningen av indianer, den sovjetiska utrotningen av kosacker m.fl., att svenska trupper medverkade till utrotningen av 1/3 av den tyska befolkningen under 30-åriga kriget och samtliga övriga etniska rensningar som har företagits med den vid tiden rådande mentaliteten. Att över huvud taget döma historiska skeenden med dagens ögon visar att våra politiker är ett sällsynt infantilt släkte.

Vilka reformer och försoning mellan Turkiet och Armenien talar Carl Bildt om? Så länge ett land förnekar sitt förflutna är inte redo till reformer. Jag fattar inte hur mycket turkofil man får vara. Ta lärdom av dina europeiska kollegor i Tyskland, Frankrike och Holland. Man släpper inte ett reformfientligt land som Turkiet in i EU. De turkiska islamisterna spelar på Europakortet bara för att behålla makten. Vad gäller försoning är detta en myt. Det var Turkiet som redan år 1993 försökte strypa Armenien och införde en ekonomisk blockad mot landet genom att stänga sina gränser just mot det land, som nyss hade blivit självständigt och kämpat hårt mot begångna orättvisor mot dess folk. Än idag ställer Turkiet hårda krav mot Armenien för att släppa sin blockad. Armenien, å andra sidan har klarat sig på relativt utmärkt sätt genom att stärka sina relationer med grannarna Georgien i norr och Iran i söder.
Riksdagen gjorde rätt att erkänna folkmordet på armenierna och idag känner jag mig mer som svensk än under alla de trettio åren jag vistats i Sverige. Jag hoppas att du inte gör mig mera besviken på dina kontroversiella uttalanden.

Hur i hela friden finns det tid för att rösta i denna helt orelevanta fråga????? Saker som har hänt för snart 100 år sedan borde vara preskriberat. Nää, skärpning politiker, lägg tiden på viktigare saker.

// Mats

man kan ju UNDRA varför vänster och sossar politiskt vill skriva om Historian

(s)anningsministeriet informerar idag att vi är i krig med eurasien och att vi alltid varit i krig med euraisen

Vår utrikesminister får väl resa över pölen och påpeka att han & Hillary inte gillar resultaten av resp. lands votering.

Hur många i riksdagen vet tillräckligt om den här händelsen, för att kunna ta ställning till om det är att beteckna som folkmord. Jag antar att inte ens några högljudda personer som visar att de är för det riksdagen har gissat om, har varit med som vittnen till händelserna. Men de tillhör väl en högljudd Lobbyorganisation, som har gjort ett bra jobb. Att gå på Vänstersidan i riksdagen är givetvis bäst i en sådan här sak, eftersom de alltid röstar som partiledningen säger åt dem.
Men som väl är så är ju Sveriges makt i det här sammanhanget tämligen begränsad.

När reportern frågade dig vad tycker du om folkmordet undvek du att svara.
Historikerna har redan sagt sitt: Det som hände 1915-1923 var serie av folkmord på Armenier i deras historiska hemland.
Varför vågar du inte stå upp och tala om vad som hände?
Följe riskdagens beslut och inte förvaltarna av ungturkarnas barbariska handling.

Mord är ett brott. Överlagt mord är ett större brott. Folkmord är största brottet någonsin.
Jag lyfter min hatt till Sveriges Riksdag och de ledamöterna som röstade ja i detta högst moraliska ärende, som är nödvändigt i dagens osäkra värld. Detta var mänsklighetens röst mot orättvisa.
Det må vara så att statsministern ogillar och beklagar beslutet. Who cares? Dags att lämna sin post till någon som är mera sansad. Det må också vara valår i år. Politiker kommer och politiker går, men de riktiga värden består. Just nu har de röd-gröna partierna vunnit i denna livsviktiga frågan. Livet är allt medan döden är intet.
I sinom tid har Hjalmar Branting använt ordet folkmord för att beteckna massakrerna på de kristna armenier i det Ottomanska riket, ett ord som inte ens fanns i det svenska lexikonet.

Jag respekterar Bildts strävan efter att bibehålla goda relationer med Turkiet, det är i grunden inte vår sak att gräva i andra länders förflutna och döma ut dem för fel som deras tidigare generationer begått, även om det kan finnas tragedier där i mullen som föregående regimer lyckats komma undan med.

Det glädjer mig därimot att det finns ett intresse och mod att markera rätt och fel i världspolitiken, men detta bör appliceras på vad som händer omkring oss idag, vilket vi fortfarande kan påverka, inte för att riva upp gamla sår i onödan, och utan en klar tanke på hur orden skall följas upp med konkret handling. Alla länder har skavanker i sin historia om man gräver i den, men det bör vara historikernas och historieforskarnas uppgift att skriva om dem så korrekt som möjligt, vår politik bör handla mer om nutid och framtid.

Min fråga till politikerna som röstade för ett erkännande, och än mer till de som ursprungligen tagit initiativet till en sådan omröstning är:

-På vilka sätt och med vilka konkreta åtgärder skall ni nu med hjälp av, och i linje med erkännandet av det ni valt att benämna som ett folkmord, hindra att nya liknande tragedier sker i vår omvärld?

-På vilket sätt skall vi förhålla oss till Turkiet idag, bortsett från att döma ut dem för deras historiska svårigheter att komma överens med folk i sin närhet?

Låt mig påminna om att varken Turkar eller deras historiska fiender är några onda människor, de växer upp med ett historiskt arv som likt allt annat i vår kultur påverkar hur vi tänker. Tradition av fiendskap och hat är en svår ond cykel att bryta och kan bara sluta i det att man låter historia vara historia, och förlåter varandra här idag.

Granis!

Ett utmärkt inlägg, som jag ställer upp på till 100 %. Gjort är gjort och kan inte göras ogjort. Att rota i gammal historia, för att söka sanningen till vår egen tids problem är och förblir bara en återvändsgränd. Om besluten ska tas är det på forskarnas bevis som besluten ska vila och det är FN som ska vara den rätta platsen för omröstningar.
När det gäller folkmord så är ju inte heller Sovjetunionens våld på de Baltiska ländernas befolkning eller Ukrainas, förklarade som de folkmord de var heller.

Granis och Olli Rein!
Detta handlar inte bara om historia, utan om Europas utvidgning österut, som Sverige värnar om. Inom Europa kan medborgarna flytta fritt, arbeta eller studera var som helst utan gränsar. Samma borde gälla vid utvidgningen. Men Turkiets gräns mot Armenien är stängd sedan 17 år tillbaka. Förra oktober i Schweiz skrev Armeniens och Turkiets respektive utrikesminister under ett protokoll för att normalisera relationerna länderna emellan och för öppnandet av den gemensamma gränsen. Men ingenting har hänt sen dess. Under tiden har Turkiets famösa rykte stärkts i både USA och Sverige. Så fort ett land eller någon yppar ordet FOLKMORD i media blir Turkiet arg och hämndlysten. I egna landet kan man bli trakasserad, hotad, fängslad eller dödad under förevändning att ha sårat Turkismen. Otaliga medborgare riskerar dras inför rätta däribland nobelpristagaren Orhan Pamuk just för att ha nämnt historiska händelser med dessas rätta namn. Det finns många djärva turkar som agerar för demokratisering av landet, men de trycks ner av militärens anhängare och ultrahögern. Vill Sverige och statsministern hjälpa turkarna att reformeras då borde han visa dem den rätta vägen istället för att beklaga Riksdagsbeslutet.

Erkännandet av folkmordet är bara ett steg i rätt riktning. Återstår yttrande friheten, minoriteternas rättigheter och inte minst öppnandet av båda luftrum och hamnar till cypriotiska flygplan och båtar. Gränsen mot Armenien måste öppnas här och nu!