“Vårdvalet – kvinnors chans till karriär och ökade löner”

DEBATT. Vårdvalet ger kvinnor ökade möjligheter att starta egna företag och göra vinst på den egna verksamheten. Andelen privata vårdgivare bör ökas till minst femtio procent, skriver Hans Dahlgren, Vårdföretagarnas näringspolitiske chef.

De valfrihetsreformer som växer fram i Sverige genom Lagen om valfrihetssystem (LOV) och införandet av vårdval i primärvården innebär en stor potential för kvinnor. De ges ökade möjligheter att få fler arbetsgivare och därmed förbättrade arbetsvillkor och möjlighet att pressa upp lönerna. Dessutom ökar möjligheterna för kvinnor att starta egna företag och göra vinst på den egna verksamheten.

När Vårdföretagarna frågade 1 102 studenter på vårdutbildningar om hur de ser på sitt framtida yrkesliv visar det sig att det fi nns ett starkt stöd för privata alternativ och för att dessa ska få gå med vinst om de håller hög kvalitet. En majoritet av studenterna tycker även att blandningen av offentliga och privata arbetsgivare förbättrar deras chanser att få ett jobb.

Överlag är de manliga studenterna mer positiva till privat vård. Men en tydlig skillnad i undersökningen är att kvinnor i högre utsträckning tror att deras karriärmöjligheter är bättre hos en privat arbetsgivare. 68 procent av kvinnorna tror det och 58 procent av männen. 44 procent av kvinnorna säger dessutom att de kan tänka sig att starta eget företag, för män är samma siffra 53 procent.

Vårdföretagarna har också låtit SCB undersöka sjukfrånvaron i vård och omsorg. Den höga sjukfrånvaron inom vårdsektorn är en förklaring till att kvinnor generellt har högre sjukfrånvaro än män. Statistiken från SCB visar på en intressant skillnad i andelen sjukskrivna mellan privata och offentliga vårdgivare. I genomsnitt är andelen sjukskrivna 33 procent högre inom den offentliga vården än inom den privata.

Kvinnor och anställda i vård och omsorg har låga löner i förhållande till sin utbildning och små möjligheter att påverka sina arbetsvillkor, och sitt löneläge. Det lönar sig inte att vara högskoleutbildad i offentlig sektor. Gamla synsätt och förlegade värderingar gör att vi fortfarande har orättvisa löneskillnader mellan kvinnliga och manliga yrken, branscher och sektorer.

Våra kommuner och landsting står inför stora utmaningar framöver när efterfrågan på vård- och omsorgstjänster ökar. Samtidigt växer människors vilja att påverka och göra sina egna val. Det vore ett misstag att utesluta entreprenörskapet inom vård och omsorg genom att exempelvis begränsa möjligheterna till vinst och etableringsfrihet, och därmed begränsa kvinnors möjligheter.

Vi vill att andelen privata vårdgivare ska öka från dagens cirka tio procent till minst 50 procent. För att uppnå detta krävs vilja och politiska beslut, och att privat och offentlig vård och omsorg kan drivas på samma villkor.

För att uppnå detta behövs;
* Sunda ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet.

* Mindre omfattande basuppdrag inom primärvården med fler tilläggsuppdrag som gör det möjligt för små och medelstora vårdentreprenörer att etablera sig. Mindre vårdenheter behöver inte samma patientunderlag för att verksamheten ska gå runt och är mer villiga att etablera sig i glesbygd.

* Att kommunernas verkliga kostnad för äldreomsorgen kopplas till ersättningsnivån i LOV.

* Ett organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen/ landsting och privata utförare och dialog mellan politiker och utförare.

* Nationell kvalitetsgranskning. Välfärdens tjänster behöver utveckling, mångfald och karriärmöjligheter.

Varför ska mäns företagande löna sig och gå med vinst, men inte kvinnors?

Hans Dahlgren
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna