“Cannabis kan bli nästa stora svenska exportsuccé”
DEBATT. Att tillåta cannabis har förutsättningar att bli en klassisk centerfråga – den enskilda människans rätt att själv bestämma över sitt liv. Som grön näring kan cannabisodling dessutom bli en potentiell exportsuccé, skriver riksdagskandidaten Johan Hedin (C).
I Sverige är det förbjudet att odla, sälja, inneha och konsumera cannabis. Om det är ett rimligt förbud råder delade meningar i vårt parti, liksom säkert i flera andra. En del tycker bara att alla typer av droger är förkastliga, andra är aktiva i nykterhetsrörelsen och några är nog helt enkelt emot av gammal vana.
Sedan finns det de centerpartister som drivs av ideologisk övertygelse om att varje människa är berättigad att fatta beslut om sitt eget liv, däribland vilka njutningsmedel man väljer att bruka och i vilken utsträckning.
I CUF finns många som driver linjen om legalisering av cannabis och jag vet att ämnet diskuteras bland stureplanscenterns medlemmar.
Utan att ta ställning i sak till huruvida Sverige borde avskaffa förbudet mot cannabis kan man konstatera att det håller på att hända en hel del i frågan runt om i världen.
I allt fler länder lämnas förbudet mot innehav därhän, eftersom man anser att det skapar större problem än vad det löser.
Legaliseringsförespråkarna frambär ofta att det just är själva förbudet som skapar problemen. Att det gör bruket onödigt dyrt, produkterna osäkra och att det tvingar brukare till kontakter med kriminella och farliga människor.
I Kalifornien har medicinsk cannabis använts lagligt sedan 1996 och nu är det klart att det i samband med höstens val kommer att hållas en folkomröstning som ska avgöra om vuxna delstatsinnevånare ska ha laglig rätt att receptfritt inneha mindre mängder marijuana och även odla sina egna plantor.
Ytterligare ett 20-tal amerikanska delstater överväger att avkriminalisera cannabis i olika grad och Washington, New Hampshire och Massachusetts kommer att rösta om legalisering i år.
Om detta är bra eller dåligt får var och en bedöma, men det är inte helt osannolikt att vi står inför ett paradigmskifte i synen på ”mjuka droger” som t ex cannabis. Om erfarenheterna från USA visar sig goda kommer säkert fler länder följa efter.
Är cannabis så farligt att det måste vara förbjudet? Leder bruk av cannabis till att människor hamnar i svåra missbruk? Är de positiva erfarenheterna från Kalifornien överdrivna?
Jag vet inte.
Problemet är att jag faktiskt tror att inte så många andra vet heller. Hittills har debatten mest verkat präglas av fördomar, gissningar och partsinlagor.
Centerpartister räds inte att diskutera stora och svåra frågor och det finns säkerligen en rad relevanta argument både för och emot det svenska cannabisförbudet, men är det någonstans en öppen och intellektuellt hederlig debatt kan föras om förbudets för- och nackdelar, är det nog i Centerpartiet.
Ämnet är naturligtvis oerhört komplext och vi bör påbörja ett arbete kring denna fråga nu, för att kunna fatta ett gemensamt beslut om en hållning på stämman i Åre nästa år. För frågan om att tillåta cannabis har alla förutsättningar att bli en klassisk centerfråga.
Det handlar om individens frihet. Den enskilda människans rätt att själv bestämma över sitt liv, sin kropp och vad man gör med den.
I en rad uppmärksammade fall missbrukar ordningsmakten brukarförbudet, senast i historien från hornstulls tunnelbanestation där två poliser tvingade en medborgare att radera bevis från sin mobilkamera. Polisen kan ta in vem de vill, eller hota att göra det, bara de “misstänker” att vederbörande är påverkad av t ex cannabis. Sådana kränkningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna är helt oförenliga med Centerpartiets syn på förhållandet mellan individen och staten.
Cannabis är också – i dubbel bemärkelse – en grön näring. För den svenska lantbrukssektorn kan cannabisodling bli en potentiell exportsuccé. Kunskaper om och erfarenheter från drivhusodling i vårt vintermörka land finns i överflöd och som en liten exportberoende ekonomi bör vi ta alla möjligheter till tillväxt i hela landet tillvara.
Johan Hedin (C)
Riksdagskandidat
