“Belys det svenska samarbetet med DDR-diktaturen”
Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
DEBATT. Vi kan inte längre tiga om obekväma svenska relationer med forna DDR. Därför måste justitieministern vidta åtgärder för öppna den svenska delen av Stasiarkiven, de så kallade Rosenholzakterna, skriver riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus (KD)
Precis som alla andra folk har det svenska folket rätt till sin historia. I detta ingår även de svåra och kontroversiella delarna, som till exempel att få veta i vilken omfattning och vilka svenskar som samarbetade med statssäkerhetspolisen Stasi, i dåvarande Östtyskland, under det kalla kriget fram till Berlinmurens och DDR-statens fall 1989.
Forum för levande historia har redan satt fokus på Sveriges relation till Förintelsen under Andra världskriget. Faktaboken ”Om detta må ni berätta” trycktes i en ny version, med 20 ytterligare sidor med fokus på Sverige och Förintelsen. Bland annat står det klart att tyska nazister hämtade inspiration från den svenska raspolitiken. De politiskt korrekta tankarna om ”ras” och nödvändigheten för nationer att bevara och skydda sin nationella eller etniska ”renhet” passade som hand i handske i den nazistiska ideologin. Sverige utvisade även judar som senare dog i Auschwitz. Böcker och dokumentärer har också gjorts om de svenskar som stred för Hitler.
Under det kalla kriget utsattes Sverige för hot från den kommunistiska enpartidiktaturen Sovjetunionen och dess satellitstater. Bara några mil från vårt lands gränser levde 100 000-tals människor i en angiveristat. Människor förtrycktes, fängslades och dödades på grund av att de inte delade de kommunistiska åsikterna.
Som ung student på tidigt 80-tal och aktiv i Svenska kyrkans ungdomsarbete reste jag vid ett antal tillfällen till DDR. Jag insåg att den kommunistiska makthegemonin ville kontrollera livets alla skeenden. Inte ens i religionen och den personliga tron skulle medborgaren tillåtas någon frihet. Än i dag är jag präglad av möten med modiga demokratiföreträdare i diktaturländer som vågade ta personliga risker för de värden som vi håller så högt och tar för givna.
En liknande uppgörelse som den Forum för levande historia har åstadkommit när det gäller Sveriges relation till Förintelsen är därför välkommen när det gäller DDR-diktaturen. Belysande är att alliansregeringen under denna mandatperiod har gett Forum för levande historia ett utvidgat uppdrag då man ska lyfta fram kommunismens förtryck och dess offer. Detta gäller såväl de tidigare realsocialistiska regimerna i Sveriges närhet, som kommunistdiktaturerna längre bort då myndigheten bland annat anordnade en utställning om Röda khmerernas folkmord.
Den svenska säkerhetspolisen vill inte offentliggöra dokument om de svenska medborgare som var anknutna till DDR-Stasi. Kammarrätten har också vägrat att lämna ut Stasidokumentationen i forskningssyfte. Det besked som Säkerhetspolisens informationschef, Åsa Hedin, gav i ett inlägg på Svenska Dagbladet ledarblogg (22/2), att någon ”Stasilista” inte existerar har vederlagts av Dagens Nyheters ledarskribent Annika Ström Melin (23/2).
De så kallade Rosenholzakterna, som innehåller information om medarbetare som DDR hade i många länder, har redan överlämnats till de berörda länderna. I de öppna Stasiarkiven i Berlin kan man läsa den tyska delen under tiden som den svenska är stängd och sekretessbelagd.
Det är viktigt att justitieministern nu bringar klarhet i denna fråga. Därför har jag riktat en riksdagsfråga om vilka åtgärder justitieministern kommer att vidta för att underlätta för bland andra forskare i att kunna utröna om det fanns svenska spioner och medhjälpare till dåvarande östtyska DDR.
Dokumenten med svenskarna i Stasiarkiven berör en allvarlig och grundläggande demokratifråga. Hanteringen av Rosenholzakterna speglar ytterst våra statsmakters vilja att bistå forskningen i deras sanningssökande kring de mer solkiga delarna av vår historia. En politisk och moralisk uppgörelse behövs med de händelser i förflutna som berör de föga ärofyllda samarbetet med en närliggande kommunistdiktatur som dåvarande DDR.
Ännu i dag lever ofantligt många människor under kommunistiska diktaturregimer. Att tiga om obekväma svenska relationer med DDR kan tas som intäkt för att vi inte till fullo inser vilka sorts regimer som ännu i dag styr i länder som Kuba, Vietnam, Kina och Nordkorea.
Lennart Sacrédeus (KD)
Riksdagsledamot för Dalarnas län
