“Maud Olofssons kris fördjupas”
Foto: Jonas Ekströmer/SCANPIX | Montage: Politikerbloggen
DEBATT. Maud Olofsson lägger SAS till listan av misslyckaden och fördjupar krisen för Centern, skriver Peter Hultqvist (S) i en debattartikel — där han riktar skarp kritik mot näringsministern och utvecklingen i hennes parti.
I dag får Maud Olofsson lägga ytterligare en kris – den i SAS där hon representerar ägaren – till raden av “affärer” som vattenfall, SAAB-hanteringen och det interna centerbråket om kärnkraften. Man gissar att diskussionerna internt i centerpartiet handlar om: när ska allting få ett slut? Kommer det att ta slut? Ska allt Maud Olofsson sköter bli till negativ hantering och kritik?
Problemet för Maud Olofsson är emellertid att Centerns kris kan sökas ännu längre tillbaks än de senaste skandalerna. Under Maud Olofssons ledarskap har Centern numera blivit ett parti som skvalpar omkring i den etablerade borgerlighetens högra ytterkant. Under Olofsson har partiet bland annat lagt fram krav på lägre löner för ungdomar och försämrad anställningstrygghet.
Det fanns dock en tid när centerpartiet var annorlunda. Och stod för något helt annat än det vi ser idag. Centern gjorde dessutom riktiga avtryck i svensk politik. Partiets motstånd mot kärnkraft och protesterna mot utflyttning från landsbygden märktes och skapade debatt. De strömningar av oro och rädsla många kände och upplevde inför frågan om storskalig kärnkraft togs in av partiet. Man bottnade i människors tankar inför framtiden och vilka val som var rätt. Centern uppfattades som samhällskritiskt. Ett parti förankrat i människors upplevda verklighet. Dagens centerparti, under Maud Olofssons ledning som näringsminister har rört sig oerhört långt från det som var. Under Maud Olofsson har centern i praktiken avvecklat både regionalpolitiken och Centerns kärnkraftsmotstånd.
Med en rasande fart avvecklas i dag statliga arbetstillfällen runt om i landet. Vi kan ta Sollefteå som exempel. Efter att Maud Olofsson tog plats i näringsdepartementet så har Sollefteå förlorat Krisberedskapsmyndigheten och distansapoteket. Beslut har fattats om att avveckla skattekontorets växel. Till det kan läggas att man utreder en privatisering av de 14 arbetstillfällen på Försvarets hundavelsstation. Snart kan alla 150 statliga jobb som skulle ersätta regementsnedläggningar vara borta. Det finns många fler liknande exempel.
I dag finns ingen politisk kraft som styr den statliga verksamheten när det gäller lokalisering. Regeringen och Maud Olofsson har helt lämnat spelplanen, och nöjt satt sig ned och prisar de oreglerade marknadskrafterna. Myndigheterna lever i allt högre grad sitt eget liv. Varför hamnar exempelvis huvudkontoren för nya statliga bolag som Svevia och Infranord i Solna respektive Sundbyberg? I svensk gles- och landsbygd finns det många människor som kämpar med idéer om utveckling och start av företag. Men när Telia avvecklar delar av sin fasta telefoni och fungerande ersättning inte erbjuds så är det inte så enkelt. Att inte ens ha tillgång till telefon bara för att man bor på landsbygden gagnar inte direkt en bra utveckling från perspektivet ”Hela Sverige ska leva”.
När grundläggande service försvinner och regeringen visar marginellt intresse för näringslivsutveckling så förstörs den regionala balansen. Centern verkar ha gett upp och gett fri lejd till moderaterna och det liberala marknadstänkandet. Där hittar vi en stark orsak till partiets kris. Centerpartiet har inte längre någon unik roll eller tydlig uppgift i det svenska politiska landskapet. Den politiska och ideologiska basen såldes ut för några ministerposter. Medan Maud Olofsson betecknar sig som politiskt liberal så gapar ett stort och monumentalt tomt hål i frånvaron av regionalpolitik. Centerns resa bort från rötterna kan föra dem ut ur riksdagen redan i höstens riksdagsval.
När Maud Olofsson nu lägger SAS till listan av misslyckanden, med uttalanden som delvis motsäger vad hon tidigare slagit fast – då fördjupas krisen för Centern.
Peter Hultqvist (S)
Regionalpolitisk talesperson
