” SVaMPens klåfingrighet”

DEBATT. Stockholms kultur- och idrottsborgarråd Madeleine Sjöstedt (fp) skriver i dag om oppositionens kulturpolitik och anklagar de rödgröna för klåfingrighet.
Socialdemokraterna vill göra kulturen till en valfråga. Då är det hög tid att SVaMP-partiernas kulturpolitik i opposition granskas.
Den röd-gröna oppositionen i Stockholms stadshus, som ofta är oense om mycket, är inom kulturen i de flesta fall rörande överens. Ett av de tydligaste exemplen är deras klåfingrighet och vilja att bestämma över aktörerna inom kulturlivet – till och med över dem som inte får stöd av Stockholms stad.
En liberal kulturpolitik ska utformas så att det offentliga kulturstödet understödjer ett starkt och fritt kulturliv. Därför har vi avskaffat de politiska biblioteksråd som, efter det förra S,V, MP-styret, fungerade som ”överrock” för biblioteken. Vi har också fattat beslut om att politikerna i kulturnämnden ska vara på armlängds avstånd från bidragsgivningen genom att avskaffa kulturstödsutskottet.
Vi säger också nej till Socialdemokraternas vilja att skriva en litteraturkanon för Stockholm. Vi vill inte heller ha en kommunal teaterkanon, konstkanon eller filmkanon – kan ni tänka er något så fruktansvärt tråkigt!? – så är det sagt innan förslagen dyker upp.
Inför höstens val har mina medarbetare och jag sammanställt en rapport om vad S, V och MP faktiskt tycker i stadens kulturpolitik (Den finns på http://madeleinesjostedt.wordpress.com). Ett av de tydligaste exemplen är klåfingrigheten:
Tydligast är Miljöpartiet. I partiets budgetförslag för 2010 finns exempelvis följande skrivning: ”Repertoarerna på stadens livescener och biografer ska spegla den mångfald som finns i samhället”. Liknande skrivningar finns även i budgetförslagen för 2007, 2008 och 2009.
2008 görs tillägget ”Stärk mångkulturen genom att rekrytera konstnärliga ledare från underrepresenterade grupper”. 2007 skriver de ”Operan, till exempel, kan inte fortsätta med uppsättningar som bara lockar den kulturelit och vit medelklass som besöker Operan idag”.
Inte nog med att Miljöpartiet i Stockholms stad vill styra vilka uppsättningar en offentlig institution – dessutom statligt finansierad (!) – som Operan väljer att sätta upp. De vill också styra över repertoaren på fria scener och biografer och bestämma vilka konstnärliga ledare som ska anställas i det fria kulturlivet.
Men Vänsterpartiet är lika goda kålsupare. I sitt budgetförslag för 2007 slår partiet fast att ”Verksamheterna inom de egna kulturinstitutionerna samt inom det fria kultur- och föreningslivet ska präglas av jämställdhet”. Liksom Miljöpartiet vill Vänsterpartiet peta i hur det fria kulturlivet formar sina organisationer. Jämkar ni er med miljöpartiet i frågan om vilka uppsättningar som kulturinstitutionerna ska producera?
Folkpartiet och de andra Allianspartierna anser inte att det är en politisk uppgift att välja filmer till Zita-biografen, hitta spelningar åt Fasching eller godkänna chefstillsättningar på Teater Tribunalen. Tvärtom ska politiker hålla sig långt borta från den typen av styrning.
Men oppsitionen nöjer sig inte med de offentligt finansierade aktörerna , utan går i samlad tropp till attack även mot de kommersiella. I ett förslag till beslut skriver Roger Mogert m.fl. (S), Ann Mari Engel (V) och Kerstin Wickman (P): ”De få förortsbiograferna Filmstaden Kista, Filmstaden Vällingby och Filmstaden Heron City visar märkligt nog i huvudsak angloamerikanska eller svenska filmer. Många stockholmare med rötter i andra kulturer och som bor i dessa delar av staden förvånas över att så få filmer från t ex Latinamerika, Egypten och andra länder i Afrika, Iran eller Turkiet finns på repertoaren. Det finns anledning för kommunen – eventuellt i samarbete med landstinget eller vissa kranskommuner – att diskutera problemet med SF Bio och att överväga insatser.” (kulturnämnden 28 augusti 2007),
Jag har i huvudsak två invändningar mot oppositionens klåfingrighet. För det första får vi ett haltande och svagt kulturliv om kulturnämnden slår kulturskaparna på fingrarna för att de inte följer S-V-MP:s politiska mål. För det andra får vi ett partipolitiserat kulturliv om kulturnämndens ledamöter ska sitta i kulturstödsutskott och biblioteksråd och ha åsikter om kulturstödets fördelning och bibliotekens verksamhet. Partipolitiken hör hemma i kulturnämnden inte i kulturlivet.
Madeleine Sjöstedt (FP)
Kultur- och idrottsborgarråd i Stockholms stad.




















