torsdagen den 29 december


Annons

Senaste sändningarna

Annons

“Skrämmande att Edholm är nöjd med skolan i Stockholm”

rogermogert
REPLIK.
Socialdemokraten Roger Mogert, skoloppositionsborgarråd i Stockholm, svarar i dag skolborgarrådet Lotta Edholm (fp). “Vad vill Lotta Edholm, förutom att sänka skatten?”, undrar han.

I en debattartikel på Politikerbloggen 17/11 berömmer stockholmsborgarrådet Lotta Edholm (Fp) sin egen skolpolitik genom att jämföra ett antal siffror med Malmö och Göteborg.

Jag hade kunnat fortsätta detta sifferkrig; berättat om tappet på 107 platser i Föräldraalliansens rankning, att Stockholms stad placerar sig på först 224:e plats bland landets kommuner när det gäller andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år eller om hur måluppfyllelsen i Stockholms skolor är fem procentenheter lägre än vad som vore fallet om skolorna presterat som landet i genomsnitt med hänsyn till elevsammansättningen. Jag hade kunnat fortsätta med att till exempel nämna Stockholms lägre lärartäthet och vår lägre andel behöriga lärare som en förklaring till detta. Men det är inte poängen.

Poängen är nämligen att Lotta Edholm är nöjd med skolan i Stockholm i dag. Och det är skrämmande, om något. Visst stämmer det som Lotta Edholm skriver att Stockholmseleverna har goda medelbetyg i gymnasieskolan och goda meritvärden från grundskolan. Det är oerhört glädjande att vi har så många duktiga och ambitiösa elever, lärare och personal.

Men skolorna i Stockholm ges idag inte politiska förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Var fjärde elev i Stockholm inte klarar grundskolan. Fler än var fjärde gymnasieelev har efter fyra år fortfarande inte fullgjort sin utbildning och fått ut ett slutbetyg. Hur kan Lotta Edholm vara nöjd med detta?
Vi socialdemokrater vill genomföra en radikal reform av Stockholms skolväsende om vi får väljarnas förtroende i kommunvalet nästa år. Vårt mål är att under nästa mandatperiod halvera andelen elever som får IG, i så väl grund- som gymnasieskolan. För att åstadkomma detta vill vi tillföra mer än en halv miljard kronor i extra resurser till skolan, varav den större delen ska användas till riktade insatser där de behövs mest.
Vi vill minska gruppstorlekarna så att varje elev kan få det stöd den behöver. Vi vill också ge alla elever i grundskolan tillgång till pedagogisk läxhjälp och låta gymnasieelever som vill ha extra stimulans få möjlighet att läsa högskolekurser på distans. Vi vill inrätta ett centralt kansli som ska utfärda forskningsbaserade rekommendationer för hur undervisningen i olika ämnen kan utvecklas. Vi vill sluta särskilda avtal med skolor som idag har låg måluppfyllelse där vi tillför resurser mot att skolorna åtar sig att leverera bättre resultat.
Vad vill Lotta Edholm, förutom att sänka skatten?

Roger Mogert
Skoloppositionsborgarråd (S)

Skriv ut eller dela:
  • Print
  • email
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Per B

    Intressant artikel, men menar Roger Mogert att folkpartiet ljuger när de visar att sedan mitten av 1990-talet så har skolpengen räknats upp med i snitt 4,5 % per år under borgerligt styre och mindre än hälften, 2,2 % per år under vänsterstyre?

    Om Mogert inte är av annan åsikt än att siffrorna stämmer, varför skall man då ha något förtroende för hans tal om resurser till skolan?

    :PB

     

  • Carl

    Men att sälja Stockholms skolgårdar till borätter det är helt ok även för Roger. Ta från barn och ge till betong. Fp, M och sossar har gått ihop för att göra livet surt för skolbarnen.

     

  • Emil Magnusson (V)

    Även om jag inte är den största vännen av sossarna så måste jag medge att Roger Mogert ger verkligen svar på tal och får Lotta Edholm att framstå som en okunnig debattör. Bra att han synar Edholms siffror också.
    Tycker dock att S har mycket kvar att jobba med när det kommer till skolan, framförallt att man accepterar vinstuttag ur skolan. Helt oacceptabelt, detta är våra skattepengar och dessa skall gå till välfärdstjänster inte till aktieägare och riskkapitalsbolag.
    Nää Sossarna har en lång väg att vandra men är på rätt spår.

     

  • Ingemar Ö.

    Det är sossarna som har kört skolan i botten. Vad gjorde dom under sina sista tolv åren vid makten? det kommer att ta flera mandatperioder att rätta till sossarnas alla missgrepp. Hoppas att man slipper få se en skola som leds av S+MP+V.

     

  • Johan

    Skrämmande att någon över huvud taget orkar försvara socialdemokratisk flumskola!
    I deras iver att jämna ut precis allt och göra allt till en “klasskamp” vattnade man ur skolan helt och gjorde lärarna maktlösa.
    Och nu klgar de?!
    Man häpnar!!

     

  • David H

    Låter lite komiskt detta om extra resurser. Det är så enkelt i opposition. När man själv regerar då är det inte så viktigt, de som tar över styret satsar med än vad man själv gjorde men ändå försöker man trovärdigt låta påskina att om man bara fått fortsätta styra, ja då minsann hade skolan fått sitt.

    Frågan är om skolan alls ska vara en kommunal angelägenhet, kanske har Björklund rätt i att det borde förstatligas istället.

     

  • Göran Andersson

    Den kravlösa skolan, den kravlösa invandringen, den kravlösa arbetsmarknaden, den kravlösa högre utbildningen, det kravlösa samhället, den kravlösa kriminalvården o.s.v.
    Det är svensk Socialdemokrati med Mupparna Mp samt V.

     

  • Tobbe

    Lotta Edholm är nöjd med skolan i Stockholm idag, det är för att det säkerställer att slaskpolitiker som hon och hennes efterträdare har lika dumma väljare att manipulera som hon nu har även i framtiden!

     

  • Arbetaren

    Att man visar upp positiva resultat av sin politik ter ju sig helt naturligt.

    Att som Anders Ygeman (s) starta en blogg som hette Bäst i världen (förra mandatperioden) verkar däremot vara mycket skrämmande.

     

  • John

    Det är mer skrämmande med politiska familjer inom (S).

     

  • Arbetaren

    I senaste opinionsundersökningen ser vi att S rasar med 4,4 procentenheter till 31,5%. Samtidigt får SD 7,2%, en ny toppnotering för partiet.

    Skall Mona försöka vinna tillbaka rasisterna till S igen?

     

  • Tobbe

    Arbetaren: Det är väll bra att sossarna blir svagare? men handen på hjärtat, din röst spelar skit i samanhanget, det finns ingen demokrati i detta sumpna skitland Sverige har blivit…

     

  • Knegaren

    Mer skrämmande att folk rösta på partier som SAP.

     

  • Emil Magnusson (V)

    Flumskolan är en ren propagandaåsikt. Med det menar jag inte att det inte finns problem i skolan, de gör det. Problem som mobbing, för få lärare , eller som lär sig för betygen och inte för livet osv.
    Men dessa problem löses inte genom privatiseringar eller hårdare disciplin a lá armén utan genom att satsa mer på skolan och läraryrket. Detta kan bara göras genom ökad anslag och en omorganisering av skolan. Inte med fler betyg i tidigare åldrar vilket forskare och professorer anser är ovetenskaligt och fel.

     

  • Arbetaren

    Skolorna suger därför att det är politikerna som bestämmer över dem. All verksamhet som politiker bestämmer över suger, skolorna är inget undantag. Om det är flumsocialister eller batongliberaler spelar inte så stor roll, även om flumsossarna har ett trackrecord i att förstöra skolan som endast lär kunna slås av kommunisterna.

    Endast genom fler privatskolor (ej att förväxla med friskolor) kan vi få bra skolor i Sverige.

     

  • Arbetaren

    Seriösrt! Sossarna klara av styra Stockholm, senaste (s) hade makten i slutade de i kaos. Annika Billström var största skämtet den har staden har haft. Vi har en jävligt bra politisk ledning för Stockholm idag. Det rödgröna vill dessutom chockhöja skatten.

     

  • Arbetaren

    I inlägget ovan så har någon sosse valt att stjäla min signatur. Det bekräftar ju att sossar har svårt att skilja på mitt och ditt…

     

  • Sanna

    Vad vill Roger Mogert än att höja skatterna och återinföra flumplugget?

     

  • Angela

    Emil Magnusson (v). “….framförallt att man accepterar vinstuttag ur skolan. Helt oacceptabelt, detta är våra skattepengar och dessa skall gå till välfärdstjänster inte till aktieägare och riskkapitalsbolag.”

    Rätt, Emil Magnusson! Och vad tänker v göra åt det?

     

  • Angela

    Det är bra om socialdemokraterna nu insett att man förstört skolan. Första spiken i kistan sattes med SIA-skolan. Den andra med kommunaliseringen. Dödsstöten kom med EU-anslutningen och nyliberalismen. Sedan har det gått utför. Skolan som skall vara en kunskapsinstitution har i stället blivit en institution för kunskapsförakt. Privatiseringen. Friskolorna och allt nyliberalt trams med profilering, värdegrunder, köp-och-sälj och skolpeng. Förut lekte man militär i skolan. Nu leker man affär! Sockrat med flum och newage för att eleverna skall triiiiiiivas i skolan. Annars får inte friskolan elever i det nyliberalistiska flumsystemet.

    Skolan behöver förändras i grunden, inte bara i Stockholm. Förstatliga skolan igen. Det är ett måste för att rädda undervisningen åt de kommande generationerna. OCH LÄMNA EU och NYLIBERALISMEN!

    KRÄV EU-utträde som första punkt i valmanifestet, Roger Mogert. Gör du inte det så är ditt prat INTE värt någonting!

     

  • Per Andersson

    Jo du Angela ute och sprider dynga utan förankring igen.
    Det var de borgerliga som införde friskolorna och skolpengssystemet och hade inte (S) stärkt upp reglerna kring friskolan så hade vi haft en skola per elev. Det är märkligt hur Liberaler först skriker att staten bedriver så dålig verksamhet att den skall privatiseras och sedan när det går åt skogen så skyller man allt på (S) och gapar förstatliga. Kapp vändare.

    “I friskolereformen 1992 kom systemet med kommunala bidrag till fristående skolor, som infördes av den borgerliga regeringen. Kommunerna bands i samband med friskolereformen upp att betala minst 85 procent av den individuella eleversättningen till friskolorna. Detta innebar större möjligheter att starta en fristående skola. Villkoren för att starta en friskola var till en början relativt oreglerat men kom att skärpas sedan socialdemokraterna återtagit den politiska makten 1994. Bland annat infördes ett krav på att varje friskola måste ha minst 20 elever och att etablerandet av en friskola i ett särskilt område inte får ha “påtagligt negativa följder för den offentliga skolverksamheten i kommunen”.

    Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Friskola

    Skolpengen Angela.
    “Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt och innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev. Skolorna skulle följa en läroplan känd som Lpf 94.”

    Och flumskolan får du också tillskriva regeringen Bildt .

     

  • Angela

    SIA skolan var ett av de politiska paket som kom från socialdemokraterna på 70-talet (1974). Det kan kortfattat liknas vid massutbildning utan innehåll.

    Friskolorna kom under 90-talet. Skolan blev under Göran Perssons mandatperiod en marknad. Den ökade valfriheten har lett till ett systemskifte i skolan. Fram till slutet av 1980-talet hade alla skolpolitiska reformer sedan folkskolans införande för 150 år sedan byggt på grundtanken att Sverige skulle ha en likvärdig skola för alla.

    Den inställningen låg bakom 1940 års skolutredning, som ledde till 1946 års skolkommission, 1950 års principbeslut om en skola för alla och den svenska grundskolereformen 1962.

    Skolans kommunalisering 1991 för drygt tio år sedan beskrivs av många debattörer som den enskilt sett största katastrof som drabbat den svenska skolan. Kommunerna ålades uppgifter de inte hade kompetens eller resurser för att klara och det blev inledningen till ett accelererande förfall för skolan och tio år av dramatiska nedskärningar.

    ”Denna reform är sannolikt den mest avgörande negativa förändringen sedan grundskolans införande. I ett slag läggs utbildningsbeslut hos personer som inte har någon specialkompetens i ämnet. Dominansen av personer utan egen högre utbildning eller med erfarenhet enbart från förskolan och lågstadiet förstärks kraftigt på bekostnad av personer med erfarenheter från gymnasie- och universitetsutbildning. Reformen genomförs samtidigt som det sprids en ny ledningsfilosofi som säger att vem som helst kan vara ledare för vilken organisation som helst, eftersom fackkunskap inte längre anses viktig utan endast ledarförmåga.”

    Kommunaliseringen genomfördes utan ordentliga utredningar. Så långt hade nu förfallet gått inom skolpolitiken. Torsten Huséns, svensk skolas nestor, skriver i sin bok ”Bokslut – essäer om utbildning” på sidan 68: ”Kommunaliseringen av skolan som i hast genomfördes utan grundlig föregående utredning eller remissinstans – något helt otänkbart under den Erlanderska eran – samtidigt som statsbidraget inte längre knöts till att man levde upp till läroplanens mål, har haft följder som man inte förutsåg. Stor variation i resursanvändning – och kunskapsutfall i varje fall avsevärt större än före ‘reformen’ har blivit följden samtidigt som man centralt inte längre på samma sätt som tidigare kan sätta tummen på kommunala ögon.”

     

  • Angela

    Jones (1983) har studerat det brittiska labourpartiets skolpolitik. Jones konstaterar “desillusionerat att vänstern inte har något att säga om innehållet i skolundervisningen eller om hur kontroll av skolans resultat skall ske utan bryr sig bara om tillträde till utbildningen”.

    Skolreformerna var tilltänkta att tillförsäkra samhället social fred, men resultatet har blivit det rakt motsatta.
    Jones uppmanar oss att ifrågasätta den väg vi slagit in på. I labourkretsar i England finns och fanns, menar Jones, en avsky för böcker och många förknippar bokläsning med förhatlig utantillinlärning. Eftersom man inte gillade böcker, kom det att betyda att man redan från början avvisade tanken på att i grundskolan åstadkomma en hög intellektuell nivå.

    Labour har inte betonat innehållet i utbildningen. Man har gått in i en massutbildning som kostar mycket men som inte ger några större kunskaper, menar Jones.

    De förhållningssätt till skolan som Jones beskriver finns i allra högsta grad också i Sverige. Han menar att “det finns en starkt antiintellektuell strömning bakom detta sätt att se på utbildningen”. Vi kan nu tydligt “se att denna inriktning inte leder till något, inte till social fred, inte till arbete och inte heller till personlig tillfredsställelse”.

    Hirsch föreslog 1987 att USA borde införa en nationellt giltig läroplan. Demokratin i ett land hotas om medborgarna inte längre har gemensamma erfarenheter från skolgången.

    Hirsch understryker att behovet av en gemensam bas visar att skolan hör samman med den nationella språkgemenskapen snarare än med den lokala, vilket är ytterligare ett argument för att se med skepsis på en kommunalisering av skolan.

    Hirsch är förfärad över nedgången av läsfärdigheten i USA. Hirsch menar att nedgången i läsfärdighet och förståelse är en fara för samhället, eftersom ungdomarna inte är mentalt förberedda att överta ett samhälle som de varken förstår eller värderar.

    Lasch kritiserar, i sin bok “Sveket mot demokratin (1995)”, många tendenser i den amerikanska utbildningspolitiken.

    Ett problem i uppfostran, menar han, är att barn långt före skolåldern översköljs av teves propaganda för sex-, vålds- och utseendefixering och att skolan sedan egentligen inte heller motarbetar detta tidiga, negativa inflytande.

    Lasch beklagar läraryrkets byråkratisering, som undergräver lärarnas självständighet. Han är dessutom oerhört negativ till den pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter. Man bör i stället utgå ifrån det som barnen själva inte kan se: andra länder och flydda tider.

    Den nya skolan skapar egocentrerade individer som inte tycker sig “ha någon förpliktelse mot samhället och följer snarast minsta motståndets lag”, hävdar Lasch.

     

  • Annons:

  • Pihlblad

  • Kristofferson

  • Gissén

  • Sundström

  • Noterat

  • Annons: