“Frihandel för en friare värld”
DEBATT. Riksdagsledamoten Christian Holm (m) skriver i dag att Sverige måste lyfta fram vikten av frihandel under resten av ordförandeskapsåret.
Reformeringen av det svenska biståndet har lett till en bättre och mer effektiv utvecklingspolitik där resultat, samstämmighet samt individers och länders möjlighet till att påverka sin egen utveckling har prioriterats. Under ordförandeskapsåret har dock Sverige en fantastisk möjlighet att ytterligare kunna påverka EU och dess medlemsländer, vilka tillsammans utgör världens största samlade biståndsorganisation, att liksom Sverige reformera sin utvecklingspolitik för ett mer effektivt arbete mot fattigdom och förtryck.
Flera viktiga steg mot verklig frihet har tagits. I dagens utvecklingspolitik prioriteras olika faktorer som möjliggör långsiktig utveckling och frihet. Vikten av demokratiska institutioner, mänskliga rättigheter, kvinnors delaktighet i utvecklingen, sexuell och reproduktiv hälsa, klimat och bättre handelsvillkor är några av de förutsättningar som biståndsminister Gunilla Carlsson och den svenska regeringen har förbättrat. Helt i linje med Sveriges politik för global utveckling (PGU) som presenterades för lite mer än ett år sedan.
I samband med denna har flera problem som utgör hinder för utveckling identifierats. Grad av demokratisering och möjlighet att fritt kunna uttrycka sin åsikt är ett sådant problem. Uppskattningsvis lever upp till en tredjedel av världens befolkning under ett auktoritärt styre. För många av dessa finns det inskränkningar i mötes- och föreningsfriheten liksom yttrandefriheten. Informationsspridningen är ofta censurerad och ytterst begränsad. Därför är det glädjande att man i årets biståndsbudget har förstärkt det svenska demokratibiståndet med 100 miljoner för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet samt med 120 miljoner 2010. Utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter är också ett område som regeringen valt att prioritera under ordförandeskapsåret.
Det finns dock andra problem som Sverige har identifierat som hinder för utveckling som världens största biståndsorganisation bör hantera. Sverige har länge arbetat för att utvecklingsländer ska kunna omfattas av gynnsamma frihandelsavtal. Vi har framgångsrikt varit drivande i utvecklandet av frihandelsavtalet ”Everything but Arms” (EBA), vilket gör det möjligt för de minst utvecklade länderna att tull- och kvotafritt exportera varor, förutom vapen och ammunition, till EU. Det är ett steg närmare handelsfrihet.
Vidare bör man fråga sig om de krav som ställs på bl. a. ursprung och bearbetning verkligen gynnar dessa länders utveckling då deras handelsvillkor definieras av elasticiteten i efterfrågan och inköpspris. För dessa länder vars varuproduktion oftast befinner sig i den ”primära” och ”sekundära” ekonomiska sektorn såsom råvaruframställning och enklare varubearbetning, blir det svårt att leva upp till dessa krav. Möjligheten till utveckling reduceras då den inhemska produktionen inte ger tillräcklig avkastning för att kunna investeras i en mer diversifierad varuproduktion. För att göra det möjligt för dessa länder borde EU verka för att avskaffa jordbrukssubventioner och andra handelshinder. Sverige har tidigare framgångsrikt arbetat för att reducera kraven beträffande ursprung och bearbetning i de regionala interimsavtalen som EU har ingått med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen (AVS). Mycket finns dock kvar att göra. Från EU:s sida borde man även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa marknadstillträde för utvecklingsländer genom att tillämpa generösa urpsrungsregler.
Grundläggande förutsättningar för att utveckling av demokrati såväl som en fungerande ekonomi ska kunna ta form, är att människor upplever att de lever i en trygg och säker miljö. Trygghet från krig och förtryck måste först etableras för att skapa en fungerande demokrati och rättstat. Det finns därför all andledning att arbeta med dessa frågor i EU. Säkerhet och utveckling är ömsesidigt beroende av varandra. Konflikt och otrygghet hindrar utveckling och skapar fattigdom.
Samstämmighet mellan olika politikområden skulle underlätta samverkan mellan militära och civila krafter.
Ordförandskapet ger oss ytterligare möjligheter att påverka. För att länder ska kunna utvecklas måste vi i första hand skapa goda förutsättningar för dem att ta ansvar för sin egen utveckling. Vi måste därför lyfta fram vikten av frihandel och säkerhet under det resterande ordförandeskapsåret. Det samlade EU har kraft, som världens största biståndsorganisation, att bli en global aktör som lägger ut hörnstenarna för friare värld.
CHRISTIAN HOLM
Riksdagsledamot (m)
