BODSTRÖM-AFFÄREN: “Mona Sahlin undergräver nu partiets trovärdighet”

KRITISK. Göran Perssons tidigare talskrivare Peter Akinder, i dag politisk chefredaktör på lokaltidningen Östran, skriver i dag om Bodström-affären under rubriken “Sahlins nya principer — Dubbla stolar tycks inte längre vara ett problem för socialdemokraterna”.
Peter Akinder skriver i dag att gammal praxis inte längre gäller “i det stora partiet”, sedan Sahlin i helgen konstaterade att hon inte har några problem med att Bodström sätter sig i styrelsen för den privata friskolekoncernen Pysslingen.
Han konstaterar samtidigt:
Det handlar inte om att en riktig socialdemokrat måste försäkra sig i Folksam, handla på Konsum, tanka bilen på OK, vara medlem i Hyresgästföreningen och låta sig begravas av Fonus.
Inte heller handlar det om att en äkta socialdemokrat är förbjuden att bli framgångsrik i yrkeslivet, tjäna pengar, bli förmögen, bo i ett exklusivt hus eller driva eget företag.
Sådana skeva föreställningar finns uteslutande hos socialdemokratins politiska motståndare.
Nej, vad det har handlat om är att en ledande socialdemokrat inte bör ta uppdrag vars syfte står i motsats till partiets politik, eller i största allmänhet agera på ett sätt som urgröper förtroendet för vederbörande eller för det parti som hon eller han är satt att företräda.
Dessa hedervärda gamla riktlinjer för partiets förtroendevalda är med Thomas Bodströms nya uppdrag omformulerade och det sker olyckligtvis med partiordförande Mona Sahlins goda minne.
Möjligen var det bara så enkelt som att Sahlin med sitt uttalande ville rädda en en framträdande socialdemokrat från kritik. Misstag kan ju alla göra – och de kan repareras.
Men den mediala krishanteringen ledde till sjösättandet av en ny princip.
Inga problem med Bodströms dubbla stolar, lät nämligen partiledaren högst överraskande meddela.
Men vad Bodströmnu gör är att sätta sig i styrelsen för ett aktiebolag vars uppdrag, enligt aktiebolagslagen, är att sätta bolagets väl först.
Han kan alltså inte, hur mycket det än framhålls, sitta där som någon sorts ädlare ledamot än alla de andra. Bolaget ska drivas med vinst och pengarna ska komma från skattebetalarna.
Det ska ske samtidigt som socialdemokraterna försöker göra gällande att de bekämpar vinstintressen i skolan, vården och omsorgen. Men denna högst rimliga ståndpunkt gäller alltså bara i ord, för i handling är det från och med nu helt OK för en ledande S-politiker att samtidigt företräda ett motsatt intresse.
Dubbla stolar tycks ses som en tillgång, inte en belastning. Ett bättre sätt för det stora partiet att vinna väljare till både höger, vänster samt i mitten än denna helgardering finns väl knappast.
Således är det bara fantasin som i fortsättningen sätter sina begränsningar för vad ledande socialdemokrater får ta sig för utan att det ses som några problem.
Han fortsätter:
För andra partier, som exempelvis moderaterna, har det längre varit möjligt att sitta på dubbla stolar och även plocka ut goda förtjänster för dessa. Välförtjänt kritik riktades exempelvis från socialdemokraterna mot Carl Bildt som efter att han blev utrikesminister inte omgående avsade sig alla välbetalda uppdrag och ekonomiska förbindelser som han hade.
Men den nya s-märkta logiken är nu – tyvärr – en helt annan.
Samma skrot och korn, kommer åtskilliga väljare att hävda.
Trovärdigheten undergrävs i en tid då Sverige skriker efter ett starkt S-alternativ.
För del tänker vi dock fortsatta vara socialdemokratiska partiets mest kärleksfulla kritiker.
Så enkelt ger vi inte upp, även om vissa dagar känns tyngre än andra.




















