REPLIK: “Det svenska snuset kan faktiskt göra skillnad”

Foto: Scanpix/Montage: Politikerbloggen.se
DEBATT. Debatten om snusets framtid rasar vidare. Riksdagsledamoten Hans Rothenberg (m) svarar nu psykologen Barbro Holm Ivarsson och riksdagskollegan Gunilla Wahlén (v) som reagerat på hans önskan om att släppa snuset fritt i hela Europa.
Snuset väcker engagemang vilket Barbro Holm Ivarsson och Gunilla Wahlén repliker visar. Mycket riktigt är snuset ingen hälsoprodukt och innehåller skadliga ämnen. Det gäller i lång större grad för cigaretter och andra rökverk som på alla sätt är bevisat dödliga att nyttja. Poängen med det svenska snuset är inte att rekrytera nya snusare på kontinenten. Däremot att snuset för miljontals människor kan vara ett klart bättre alternativ till cigaretter.
Forskningen kring snusets samband med cancer har ett visst vetenskapligt stöd men är också klart omtvistat. Väl så mycket forskning har misslyckats att bevisa sambandet mellan snus och cancer, vilket definitivt inte är fallet med rökning.
Snusets beroendeframkallande effekter och dess eventuella cancerpåverkan är två helt skilda saker. Att som Barbro Holm Ivarsson gör, kalla nikotinberoendet för en ”psykisk störning” är måhända medicinskt korrekt, men knappast en rimlig benämning på alla tobaksanvändare. Många snuskritiker pekar på ett antal sjukdomstillstånd följd av kronisk giftverkan av nikotin. Sambandet mellan dessa sjukdomstillstånd och snus har dock ingen utbredd vetenskaplig acceptans. Däremot är det klarlagt att de har ett starkt samband med tobaksrökning.
Oomtvistat är att bara i Europa avlider varje år mer än en miljon människor i sviterna av tobaksrökrelaterade sjukdomar. Rökningen skördar liv, lidande och belastar sjukvården med såväl arbete som kostnader. Om ett antal av alla dessa liv kunnat räddas genom användande av mindre skadliga alternativ, är det uppenbart att se snuset som ett klart bättre alternativ till rökning.
Många dagligsnusare vill bryta sitt beroende på grund av oro för hälsan och av obehaget att vara beroende. Detta gäller väl så mycket för tobaksrökare som ofta söker andra alternativ. Utbudet av olika rökavvänjningspreparat är stort på marknaden, men de är ofta dyra och med begränsade avvänjningsresultat. Faktum är att många snusare tidigare varit rökare. Den europeiska oron över att tillåta det svenska snuset på kontinenten, vilade bland annat på att man trodde att snuset skulle vara en inkörsport till rökning för många unga. Det har emellertid visat sig att ungdomar som snusar inte är mer benägna att bli rökare.
Självklart kan man inte bortse ifrån att snuset som skulle kunna exporteras innehåller nikotin och är beroendeframkallande. Men redan idag är snus tillåtet i andra europeiska länder, fast då i annan form. Den enda egentliga skillnaden är förpackningen där det svenska vattentillsatta fuktade snuset inte är tillåtet. Denna restriktiva hållning blir då till ett hinder för som berövar övriga EU-medborgare ett bättre alternativ till röktobaken.
Jag delar gärna ambitionen om en värld utan tobak befriad från KOL och lungcancer. Den blir inte verklighet i en handvändning men på vägen dit kan det svenska snuset faktiskt göra skillnad.
HANS ROTHENBERG
Rök- och snusfri riksdagsledamot (m), Göteborg




















