Vilken tur att han bara är nummer 6 på listan då! Om du tror att PP får 6 mandat så har du större tro på PP än vad vi medlemmar har :-)

(Ja, han skulle kunna kryssas in, men det tror jag inte heller händer)

“grooming”!?

En mer uppenbar Red Herring förklädd till Halmgubbe har jag då sällan skådat!

Aspirerar du på Niklas Svenssons post som huvudskribent här på Politikerbloggen tro? ;)

Nej i denna takt kommer det ta 20-30 år, dvs tills alla gamlingar dött ut, innan vi får till vettiga lagar på detta område.
Rösta på piratpariet är det enda rätta, även om de inte får tillräckligt med mandat för att ändra lagarna så har man i varje fall gjort sin plikt.

Det man dessutom kan göra är att bojkotta, dvs sluta köpa media från de stora drakarna som står bakom dessa lagändringar. Tror att det enda sättet att upprättshovmakare ska få betalt är att dessa drakar går omkull så att nya affärsmodeller kan komma in, från nya fräsha enterprenörer.

Vad gör jag om jag kommer på en groomare?
Då ska du anmäla den personen. Om det sker på ett community så ska du kontakta säkerhetsavdelningen. Annars ska du kontakta polisen och berätta (se Anmäla under Tips & råd). Är det på ett community så kan du även varna andra som du ser pratar med den här personen.

Vad är det jag ska tänka på för att skydda mitt barn från groomare?
Gör upp regler med ditt barn om hur det ska förhålla sig till nya kontakter på nätet. Att man inte ska träffa folk man inte känner, att man inte ska ge ut information om sig själv till okända. Att alltid prata med en vuxen om det är någon på nätet som inte känns bra.

En groomare brukar dessutom ofta vara väldigt trevlig, för att skapa en bra relation med barnet. Sedan är det bara en myt att groomare mest består av gamla gubbar som sitter och kommer med otrevliga förslag. Enligt BRÅ så är den vanliga groomaren mellan 25-35 år. Grooming är en lång process (flera månader) som i värsta fall slutar med ett övergrepp.

PP hade verkat för tydligare och förmodligen fler tillägg angående de medborgliga rättigheterna som också ska gälla i nya medier. Som telekompaketet ser ut idag så är inte ens det viktigaste tillägget med på agendan. Tillägget som hade omöjliggjort en strypning av internet som vi ser på det idag. Betaltv internet är fortfarande en möjlighet.

För övrigt så är det omvända världen nere i Bryssel. Där vänsterpartiet klarast stått upp för ett fritt internet. Inte att förglömma miljöpartiet. De borgliga hade röstat för ett telekompaket utan tillägg vid ett tidigare skede, om de hade fått bestämma. Så relativt överens är de knappast.

Man får inte glömma att mycket av dagens övervakningsförslag kommer ifrån Bryssel. Telekompaketet, IPRED 1 och 2 och datalagringsdirektivet med flera. Är detta frågor som våra pådrivande parlamentariker drivit på, knappast.

När vi redan står och vadar i skit, vem tror på riktigt att framtidens övervakningsförslag kommer att te sig bättre, vem tror att flertalet ledamöter från Sverige kommer att ställa sig på frihetens sida.

Piratpartiet behövs mer än någonsin även om vissa inskränkta individer har hakat upp sig på illegal fildelning.

Enligt folkrättsjurister på Amnesty International, strider SDs partiprogram mot mänskliga rättigheter. Ska vi tro på vad sverigedemokratiska politiker påstår oss eller ska vi sätta vår tillit till dem som vet vad de talar om?

SD är ett kollektivistiskt parti där “nationen” går före individen.

Som mångårig innovatör med flera innovationsdrivna, framgångsrika, företag bakom mig så brukar människor jag möter anta att jag är positiv till en förstärkt upphovsrätt inom områden som mjukvarupatent eller musik. Men faktum är att jag tycker att hela frågan spårat ur fullständigt. Vare sig upphovsrätt till musik, litteratur eller film eller patent på tekniska lösningar är en naturlig rättighet. Det naturliga tillståndet är att människor är fria att kopiera varandras lösningar så att var generation ställer sig på axlarna på den förra och på så sätt för utvecklingen framåt.

På goda grunder har man infört ett institut, patentet, som skyddar många uppfinningar så att dessa ges resurser nog att utvecklas. Men det är inte ett ensidigt utbyte: staten skyddar patenthavaren under en viss begränsad tid i utbyte mot att patenthavaren skänker sin uppfinning till public domain (allmän egendom) när patenttiden är slut. Därför är ett av de grundläggande kraven på ett patent att hela lösningen skall erhållas i patentet, tillräckligt väl beskrivet för att någon annan skall kunna kopiera lösningen utan annan hjälp.

Patent fungerar fortfarande väl inom vissa sektorer. Det är t ex svårt att tänka sig en livskraftig läkemedelsindustri utan att läkemedelsbolagen får de där sju till tio åren av ensamrätt, efter det att forskning, utveckling och klinisk prövning har avslutats. Ingen skulle vilja investera miljarder i ett läkemedel om det så fort det visat sig framgångsrikt skulle dyka upp lågpriskopior som kan sätta pris efter sin produktionskostnad utan hänsyn till utvecklingskostnader.

Inom andra områden är patent sämre och kan snarare dra ned utvecklingshastigheten än tvärtom. Särskilt inom mjukvaruområdet är investeringskostnaderna så låga, innovationstakten så hög, den underliggande teknologiutvecklingen så snabb och korsbefruktningarna så omfattande att ett starkt system för mjukvarupatent skulle försvåra avancerad teknikutveckling.

Patentsystemet har en stark benägenhet att skydda dem som är kapitalstarka nog att försvara sina patent och missgynna dem som är för svaga att skydda sina patent mot de stora företagen. Ett starkt patentsystem på detta område skulle alltså sätta vapen i händerna på IBM, Microsoft och Oracle samtidigt som vapnen vrids ur händerna på de företag som ofta står för de riktigt banbrytande innovationerna, de teknikstarka och organisatoriskt slimmade mindre företagen. Microsoft var till exempel mycket mer innovativt när det var en liten uppstickare än vad det är idag.

Upphovsrätt
Går man över på upphovsrättsområdet blir det svårt att tro att systemet är skapat med vett och vilja. De ca sju till tio år av ensamrätt som ett botemedel mot cancer får, efter investeringar i mångmiljardklassen och med mycket högt risktagande skall ställas mot de 70 år (efter upphovsmannens död) som “Anna är en bot” och andra slagdängor får. Vem kan på allvar hävda att skyddvärdet hos Abbas “Waterloo” är tio gånger större än skyddsvärdet för en ny banbrytande cancermedicin?

Ännu mer problematiskt blir försvaret av denna mer än 70-åriga monopolstid och de som lever på att administrera den. I en avlägsen tid kostade en inspelning ett betydande belopp, tryckningen av en skiva var dyr och varje exemplar kostade mycket pengar vilket återspeglades i en dyr distributionskedja. I ett sådant affärsklimat fanns det en roll för stora skivbolag som kunde ta de ekonomiska riskerna och hålla utvecklingen igång genom att ta vinsterna från framgångarna och betala de nya bandens skivor med.

Idag är dock situationen sådan att ett ljudmässigt utmärkt album kan spelas in i ett sovrum på en kanal, mixas i en vanlig dator och distribueras till nollkostnad över Internet. En väns vän spelade in en (framgångsrik) skiva för ca 40 000 kr, småpengar i affärssammanhang och en summa man kan låna av mormor eller själv med flit jobba ihop över en sommar. I ett sådant affärsklimat saknas det en naturlig roll för de fyra stora globala musikdistributörerna. Därför vägrar de att låta nya alternativ utvecklas och distribuerar nästan tjugo år efter Internets stora genombrott fortfarande musik på plast i fysisk form.

De vet naturligtvis att så fort en musiktjänst uppstår som tillåter artister och låtskrivare att nätbaserat distribuera sina låtar mot att de får en del av reklampengarna som lyssningen ger, kommer de att dö en snabb död. Det är i detta ljus striden över The Pirate Bay skall ses: skivbolagen är möjligen bekymrade över vad The Pirate Bay är idag men de är framför allt livrädda för vad The Pirate Bay kan bli imorgon: spelaren som knyter ihop konsumenter med artister utan behov av en mellanhand som BMG eller Warner.

I min tolkning tillåter alltså samhället att rättsäkerheten äventyras genom IPRED för att försvara en affärsmodell som gick ur tiden för minst tio år sedan. Det är inte utan att man kan tänka sig att vi fortfarande hade haft ambulerande isförsäljare om dagens politiker fått styra utvecklingsklimatet år 1925 när kylskåpet uppfanns av svenska teknologer.

Vi står idag i en situation där musik och filmindustrin driver sina betalande kunder till vansinne genom olika försvar för sitt försvunna existensberättigande. Kopieringsskydd, t ex. Har man en treåring hemma vet man hur länge en DVD-skiva överlever utan repor – en tidsrymd det är rimligt att mäta i timmar. För säkerhets skull är det kombinerat med en obligatorisk visning av varningstexten så att man varje gång repan får filmen att hacka måste spendera en minut av sitt liv på budskapet att piratkopiering är fel. Efter 20 gånger och 20 förlorade minuter är man ett under av självbehärskning om man inte börjar tänka att piratkopiering kanske inte är så fel, trots allt.

Musikindustrin gör likadant. Gör du en otillåten kopia från en torrentsite kan du spela musiken var du vill på vilket media du önskar. Men skivindustrin har gjort allvarliga försök att hindra den som betalat för musiken att göra samma sak. De granskar också youtubeklick och tvingar Youtube att ta bort ljudet om det inkräktar på någons upphovsrätt med ibland märkliga följder.

Båda branscherna försöker hindra alternativ att uppstå som skulle kunna gå förbi dem en dag. Det är därför nedladdningstjänster för film och musik haft så svårt att etablera sig. Istället för att välkomna Itunes och Spotify som betalande alternativ till piratsiter motarbetas de. Inte för att skivbolagen inte tycker om att få betalt utan för att de ser risken, att den dag Itunes eller Spotify är så stora att de klarar sig utan de globala skivbolagen, kan de öppna sin affär för en direkt koppling mellan artister och konsumenter utan att Warner har möjlighet att skära imellan. De förlorar alltså hellre pengarna till piratkopiering än riskerar sin egen position.

Det är detta som stöttas genom IPRED: det är inte ett försvar av artister och låtskrivare, det är ett försvar av en global affärsmodell som sedan länge gått ur tiden. För detta har vi förstört den civilrättsliga balansen mellan parterna, för detta har vi offrat den personliga integriteten.

Vänner av ordning har undrat om inte en lag formulerad på detta vis skulle kunna användas mot oskyldiga innehavare av ett bredbandsabonnemang, när den skyldige är en sammanboende, grannen eller en besökande. Men de behöver inte undra, för Per Sundin, Sverigechef för ett av världens största skivbolag, har redan medgett att utpressning är deras nya affärsmodell. Enligt Per Sundin spelar det ingen roll om det var sambon, grannen, eller barnen som var skyldiga. Deras avsikt är att ge sig på den som står för internetabonnemanget. IPRED är en skandal. Om det inte är en häpnadsväckande perspektivlöshet är det också politisk korruption.

Barnet med badvattnet
Så var landar detta resonemang? Jag tror att ett skyddssystem för patent och upphovsrätt måste vara och uppfattas som rimligt. Medborgarna skall trots allt genom politiska beslut skänka oss upphovsmän rättigheter som inte är naturligt givna, upphovsrättsskydd eller patent.

Framför allt skyddet för musik och film har sedan länge slutat vara försvarligt och det uppfattas på goda grunder som orimligt av stora delar av befolkningen. Det finns en uppenbar risk i detta, nämligen att vi så att säga kastar ut barnet med badvattnet när motreaktionen väl kommer.

Det finns en risk för att även den del av patentsystemet som har fungerat väl kommer att drabbas av motreaktionen och att världens sjuka, fattiga och utvecklingshungriga kommer att drabbas som en följd därav när finansiering av utveckling av mediciner, vaccin och teknisk utrustning för livsbefrämjande ändamål får svårare att finansieras. Vi ser redan detta i Piratpartiets politik kring patent och med tanke på hur snabbt denna rörelse växer ligger frågan snart inom politikens huvuddomäner.

Bäst vore att jämställa alla former av kreationer vare sig de leder till patent eller upphovsrättsskydd. Ett patent är begränsat till 17 år och har i praktiken en ekonomisk betydelse under ca 7 till 10 år. Någonstans där bör upphovsrättskyddet tidsutdräkt upphöra. Antingen begränsas upphovsrätten till 10 år för att praktiskt jämställas med fysiska produkter (de tar väsentligt längre tid att få ut på marknaden än en ny låt) eller så begränsas den till 17 år för att principiellt jämställas med skydd för tekniska lösningar, mediciner och vaccin.

Naturligtvis bör också IPRED rullas tillbaka på samma grunder. Film och musikindustrin måste skydda sin verksamhet inom samma lagrum och med samma begränsningar som alla andra industrier. Om upphovsrättsystemet öppnar för institutionaliserad utpressning som i fallet med IPRED har vi skapat en i och för sig välmotiverad men dock onaturlig rättighet vars uppfyllande kräver kränkande av naturliga och grundläggande mänskliga rättigheter. Det kan inte leda till något gott i längden.

Men förändringar i upphovsrätten har väl knappast något med marknadsekonomi att göra? Upphovsrättslagen definierar ett antal rättigheter som tillfaller upphovsrättsägaren, och som han eller hon kan sälja eller licensiera till andra. Exakt hur de rättigheterna ser ut har ändrats massor av gånger genom historien – skyddstider har ändrats (oftast åt det längre hållet), undantag har lagts till och tagits bort, speciallagar har skapats för nya verksformer (typ kretskortsdesigner och mjukvara). Att justera upphovsrättslagen till att tillåta fri icke-kommersiell spridning är ingen stor principiell ändring, speciellt inte sett ur en marknadsekonomisk synvinkel – upphovsrätten skulle fortfarande finnas kvar, och de rättigheter som den definierade skulle fortfarande gå att köpa och sälja. Däremot skulle det få stora praktiska konsekvenser, framför allt för privatpersoner, och ge större trovärdighet åt lagstiftningen i allmänhet genom att anpassa den till det rådande rättsmedvetandet.

För övrigt så sa jag inte att strängare och utökad upphovsrätt inte var en “smart lösning” (även om jag uppenbarligen inte tycker att det är det), jag sa att det “inte alltid var det politiskt smarta valet”, något som åtminstone moderaterna, socialdemokraterna och centern också verkade anse innan valet 2006 när centern ville “legalisera nedladdning” och Reinfeldt inte ville “jaga en hel ungdomsgeneration” – de menade uppenbarligen inte allvar med vad de sa, men trodde tydligen att det var en åsikt som kunde locka röster. Däremot så har ju just folkpartiet inte hycklat på samma sätt i de frågorna.

Du vågar inte medge att riksdagspartierna är livrädda för PP. utan kör med det gamla vanliga demokratiföraktande och demagogiska tricket att påstå att rösta på PP, det är att slänga bort sin röst. Precis samma sak fick miljöpartiet höra en gång i tiden. Sverigedemokraterna betraktar ni som något katten släpat in, men tvekar inte själva att fiska i samma bruna främlingsfientliga vatten som dem när det behövs. Byt namn till Förmyndarpartiet (fp) för det är vad ni är. Några liberaler är ni definitivt inte, inte ens Liberatis överstepräst Bard har visat sig vara särdeles liberal när det gäller.

När man misslyckas med att framhålla något så grundläggande som sin egen ideologi, så får man stå sitt kast.

Mycket snack om fildelning hit och dit när Piratpartiet i förlängningen handlar om att skydda oss från godtycklig spionverksamhet och frihet från censur.

Eftersom att den nuvarande regeringen inte tycker att Sveriges grundlag ska gälla på internet så måste vi självklart motverka deras destruktiva beteende.

Därför är piratpartiet av vital vikt i EU parlamentet och det vet motståndarna. Varför tror ni att man först inte låtsas om partiet, för att sedan försvara sin besudlade makt med näbbar och klor.

Nog får helt enkelt vara nog.

http://www.piratpartiet.se

Folkpartiet är delvis ett MARKNADSEKONOMISKT-liberalt parti…
Ni är inte särskilt liberala när det gäller andra saker…

Folkpartiet jobbar dessutom för att storföretag ska få monopolisera saker genom extrem-konkurrens…

Ni är nyliberaler och neokonservativa… precis som demokraterna i USA fast till en mildare grad…

Strängare upphovsrätt är inte liberalt… det är regleringar och monopoliseringar…
Det är inte särskilt liberalt o jaga 30%ish av en befolkning med lagar…

t.o.m marknadsliberalism = låt marknaden sköta sig själv…
det är ni inte ens för…

Personligen är jag marxist-libertan…
Jag är förespråkare av SANN liberalism…
Dock har detta inget med mitt jobb i PP att göra…

De etablerade partiernas ja-sägare i Bryssel gör nu allt för att misstänkliggöra sina motståndare, och det mest j-liga är att detta lögnaktiga politiska etablisemang äger den svenska median!

Jacke,
Piratpartiet skrämmer inte “skiten” ur riksdagspartierna.
Varför skulle vi tvingas ta bort “liberalerna” ur vår partibeteckning? Folkpartiet är det parti i Sverige som ligger närmast de liberala idéerna. I alla fall om man tittar på riksdagsrepresentationen. Eller du kanske anser att Piratpartiet är mer liberalt, och att deras frågor skulle vara av liberal karaktär?

Lars,
Varför skulle inte strängare och utökad upphovsrätt vara en “smart lösning”? Sverige och EU bygger på marknadsekonomiska principer. Varken EU eller ett enskilt parlament ska gå och reglera att man t.ex. ska få fritt dela ut upphovsrättsligt skyddade verk. De personer som ägnar sig åt sådan verksamhet, och som inte har tillåtelse till detta, ska givetvis kunna dömas för brott. Det är bara ni på piratsidan som har en vriden uppfattning om att kultur skulle vara något som man ska få fri tillgång till om det inte sker på kommersiell grund.

Tobias (fp)

Märkligt att ni nationaldemokrater och sverigedemokrater överhuvud taget tar ordet demokrati i er mun. Trodde att ni var för “svenskhet”. Varför vurmar ni så mycket om krångliga utländska ord att ni till och med måste kokettera med dem i era partinamn?

Vad har du för stöd för denna självklara sanning som du sprider?

Men varför i hela friden skulle man vilja att “Sverige”, som om det vore någon homogen grupp som tyckte lika i allting, skulle ha större möjlighet att påverka? Bodström var pådrivande i EU för datalagringsdirektivet. Fjellner röstade för IPRED. Varför skulle vi vilja ha mer sånt?

Och angående de försvinnande små fem promille som nämns i texten – det motsvarar nästan exakt andelen piratpartimedlemmar i hela landet. 9 miljoner * 0.005 = 45000. Piratpartiet har i skrivande stund 44512 medlemmar totalt, vilket är mer än alla andra partier utom socialdemokraterna och moderaterna. Följaktligen är centern, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet försvinnande små överallt… eller?

Hade sittande politiker sett till att bevara den personliga integriteten och låtit bli att rösta igenom FRA, IPRED och dylikt så hade de sluppit det tomrummet.

“Kvinnor är smartare helt enkelt. Viser att det finns även en värld utanför internet.”

Inte så smarta som de kanske tror, barnen kanske får mat för dagen och en dagisplats men de kommer aldrig få göra sin röst hörd och de kommer aldrig att få tänka progressivt eller kritiskt i det samhälle som utformas nu utan PP…

Piratpartiet vill inte ens arbeta för att kvinnor ska ha aborträtt i EU. Vilken kvinna röstar bort sina egna rättigheter?

Klockrent!

Du hör tydligen också till Förmyndarpartiet, partiet för människor med ett “demokratiskt tomrum” mellan öronen. Ju fler mandat för PP i EU desto mindre möjligheter för dina partivänner att inskränka yttrandefriheten ytterligare.

Suck.

Tro mig, folk har försökt att påverka de gamla partierna. Problemet är ju att de inte lyssnar överhuvudtaget förrän de ser att det riskerar att påverka deras mandatfördelning, något det naturligtvis inte gjorde så länge både högern och vänstern tyckte exakt samma sak i de här frågorna. Det var inte förrän efter 2006 som de gamla partierna började inse att mer övervakning och strängare upphovsrätt kanske inte alltid var det politiskt smarta valet.

En röst på PP är definitivt ingen bortkastad röst. Tvärtom. Den är dubbelt så mycket värd eftersom den uppenbarligen skrämmer skiten ur riksdagspartierna.

Konstigt nog finns det inga EU-regler som hindrar partier från att utnyttja missvisande partibeteckningar. Om EU hade ett sådant regelverk skulle Folkpartiet Liberalerna tvingas byta namn till Förmyndarpartiet.

Tobias (fp)

PP har dessutom ca 3-4 gånger fler kvinnliga medlemmar än Feministikt Initiativ.

Det är bara sossarna som har fler medlemmar än PP i Västernorrland. Antalet som blivit medlemmar i SAP på eget bevåg går att räkna på ena handens lillfinger…