“Efter att Sakarias Winberg skrivit en insändare i egenskap av Kristdemokrat, avskedades han från jobbet.

Marita Lutti, som är ombudsman för LO Gävleborg säger till SR Gävleborg att man visserligen inte behöver vara socialdemokrat för att jobba på förbundet, men att det är viktigt att man delar arbetarrörelsens värdegrunder.”

http://www.sr.se/cgi-bin/gavleborg/nyheter/artikel.asp?artikel=696642

Det lär knappast finnas speciellt många arbetsgivare som kräver det, även om man nästan alltid måste följa arbetsgivarens ‘Code of conduct’, vilket inte är samma sak.

LO utgör undantaget, därifrån kan få sparken om man inte delar åsikter med socialdemokraterna:

http://sydsvenskan.se/sverige/article123331.ece

Det jag påpekar att det är skillnad på anställda och förtroendevalda i vilka roller och plikter dessa har.

Men är man så korkad att man försöker jämställa med nazismen och därmed aktiverar Godwins lag så kanske man inte förstår det?

Tur man inte arbetar på en sådan arbetsplats där man måste tänka som sin arbetsgivare.

Jag tycker FR har en snarlik hållning i sin nationella politik faktiskt. “My way or the high way”. Han driver igenom kontroversiella beslut i anslutning till sommaruppehållet och förväntar sig sedan att “dammet” ska ha lagt sig till augusti så han slipper få det i halsen. Men jag tror inte att de liberala själar som finns säljer sina grundvärderingar så enkelt – men jag kanske har fel??

Inte heller har det med saken att göra att jag är emot FRA-lagen, är besviken på min regering och anser att moderaterna fallerat i sitt ledarskap.

Det är nämligen fortfarande inte fel att begränsa i vilka frågor som tjänstemännen har rätt att gå ut driva debatt i. Tjänstemännen är anställda, inte förtroendevalda.

Däremot uppstår ett problem i och med att de som är tjänstemän i ett sammanhang kan vara förtroendevalda i ett annat. Det gäller då att hålla koll på när man kan uttala sig som förtroendevald och/eller medlem i partiet och när man kommer att uppfattas som tjänsteman.

Om en tjänsteman är — exempelvis — politisk sekreterare med ansvar för integritetsfrågor så kommer det att uppfattas som om han/hon uttalar sig för partiets räkning.

Att man exkluderar tjänstemän från vissa aktiviteter är inte det minsta konstigt. Det som är konstigt är att Moderaterna behöver påpeka det för sina tjänstemän.

Hur ska man kunna undvika dåliga beslut om man inte får debatterad dem? Hur tänkte man här?

Jag tror faktiskt att moderaterna gjort sin hittills största felbedömning i hård konkurrens med många övriga beslut. Men man har nu lyckats slå en spricka i sitt järnblock som är så djupt ideologisk så att det inte går att lappa ihop med fina ord eller omdefinieringar av begrepp. Nu måste man börja smöra för de egna väljarna man tappat och frågan är om det kommer bli något över till exempelvis fattigpensionärerna när man försökt reparera skadan.

Trodde faktiskt inte moderaterna var ett så toppstyrt och ofritt parti.

Att upplysa om meningsskiljaktigheter är en helt annan sak.

Men vem är inte trött på “rosornas krig” och maktkamper inom socialdemokratin?

Förstår inte riktigt varför detta är en nyhet?!?!?!

Finns det någon anledning för moderater att vara lojala med en partiledning som drivet socialistisk politik?

Reinfeldt har misslyckats i Rosenbad.

Riksdagsgruppen är splittrad.

Nu skickar partikontoret ut dekret.

Misslyckandet är stort. Ansvaret faller tungt på de som bär ansvaret. Det kommer att bli hård intern debatt efter valet 2010.