Ewa Fallenius: “Svenska företag måste ta tillvara möjligheter”
Sverige har varit en fullvärdig medlem av den Europeiska gemenskapen sedan 1995 och därmed haft tillgång till hela den europeiska marknaden på samma villkor som företagen i övriga EU-länder. I 13 år har svenska företag kunnat expandera och konkurrera på den ”gränslösa”, och i takt med att medlemsländerna blir fler och BNP ökat, växande europeiska marknaden.
EU-medlemskapet har varit bra för Sverige och svenska företag. Idag exporteras 63 procent av de varor som tillverkas i Sverige till EU. 70 procent av importen kommer från EU länderna. Bara under 2007 ökade exporten till EU med 7 procent och importen med 10 procent. Den svenska exporten till EU uppgår nu till smått fantastiska 750 miljarder kronor per år.
Samtidigt de senaste årens låga dollarkurs medfört att exporten till USA sjunkit kraftigt. Den svenska exporten till Danmark är idag faktiskt större än den till USA. Dollarn kommer förmodligen inte fortsätta att vara lika ”billig” som nu, men det finns en del som tyder på att problemen i den amerikanska ekonomin kan bli tämligen utdragna och därmed efterfrågan i ekonomin fortsatt låg. Asien kommer förmodligen utgöra växande marknader på sikt, även om den svenska exporten till Asien är oförändrad det senaste året och faktiskt bara utgör en tiondel av den totala svenska exporten.
Det är därför tvekan om att Europa kommer att bli allt viktigare för vårt lands tillväxt i allmänhet och Stockholms företag i synnerhet de närmaste åren.
I EU har politikerna de senaste åren också på allvar börjat få upp ögonen för behovet av att stärka konkurrenskraften. Målet för unionens tillväxtstrategi, Lissabonstrategin, är som bekant att EU ska vara den mest dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin i världen 2010. En mycket lovvärd målsättning, men tyvärr går reformarbetet trögt och i realiteten är det en överdrift att som jag gjorde i början av den här artikeln tala om Europas ”gränslösa” marknad.
Alla politiker vet att de ”dolda handelshindren” måste bort för att öka dynamiken och tillväxten i Europa. Trots det motarbetar EU-länderna varandra, ofta ivrigt påhejade av olika särintressen. Regler som försvårar handeln skapas fortfarande i en oroväckande snabb takt. Sedan 1995 har EU:s medlemsstater infört 7 779 egna nationella tekniska föreskrifter för varor, i snitt 650 förslag om året. Minst en fjärdedel av dessa har föranlett klagomål till EU-kommissionen eftersom de uppfattas som handelshinder, konstaterade Kommerskollegium nyligen.
Politikerna i Europa borde kunna bättre. Förbättringar är också på gång i och med
Günter Verheugens och EU-kommissionens åtgärdspaket för den inre marknaden. Om allt går bra bör programmet, som bland annat innehåller bättre regler för CE märkning, kunna införas redan 2009.
Det är ganska lätt att peka finger mot de politiska institutionerna och önska att den inre marknaden fungerade ännu bättre nu när den blir allt viktigare. Men för företag och företagare finns också anledning till självkritik.
Många företag tar fortfarande inte vara på de möjligheter som finns. Ser företagare i Stockholm till exempel Estland som en naturlig fortsättning på din hemmamarknad? Tar företag hjälp av den statliga myndigheten Kommerskollegium för att öka affärerna i Europa? Har företagen tillräcklig EU-kompetens i organisationen? Har stora svenska företag tagit vara på möjligheterna för mer affärer i Centraleuropa?
Många svenska företag måste nog svara nej på flera av de här frågorna. En helt legitim förklaring är naturligtvis att många företag inte har tillräckligt med kunskap, tid och personal för att hinna med. Men ska näringslivet i Sverige fortsätta att ta marknadsandelar i Europa och bidra till jobb och välstånd här hemma duger det inte att (bara) klaga på de ofta sega politikerna.
Sveriges företag har varit en del av den inre marknaden i 13 år och lyckats bra. Men Sverige kan ännu bättre!
EWA FALLENIUS
Europaansvarig i Föreningen auktoriserade revisorer (FAR SRS)
Publicerad: 2008-05-20 11:28 Uppdaterad: 2008-05-20 11:28
