Helene Sigfridsson: “Att välja rätt man är ett dåligt råd”
I en krönika på Politikerbloggen efterlyser Zaida Catalán fler politikermakar. Alltså män som kan stödja framgångsrika kvinnor, inom till exempel politiken.
Att det är viktigt att välja rätt man om man vill nå framgång och leva jämställt är en sanning som sprider sig till snart var kvinnas läppar. Carina Nunstedt har det som ett av de viktigaste råden i sin bok Tolv steg till ett skönare mammaliv. Ursula Berge lyfte fram det i ett seminarium på Almedalen i somras. I förra veckan var jag på en konferens som Jämställdhetsombudsmannen ordnade, och där fördes det också fram.
Jag har också märkt att många krönikörer skryter om män som lagar mat i sina texter. Det är liksom en statuspryl, att ha en matlagande man hemma.
Men vi lurar oss själva när vi talar om vikten att välja rätt man. Jag påpekade det på Jämokonferensen när det blev min tur att tala, och publiken reagerade direkt med spontana applåder. Att påstå att det viktigaste en kvinna kan göra för att bli framgångsrik är att välja rätt man är att flytta skulden för alla misslyckade relationer, karriärer, och framför allt föräldraskap tillbaka till kvinnan.
Det är återigen kvinnan som bär skulden om mannen inte tar sitt föräldraskap på allvar, och därför inte ta sitt fulla ansvar för barnet. Tänk om man har blivit kär i en man (eller ska man säga partner till och med?) som på grund av missbruk eller ohälsa inte kan stödja dig, är det då ditt fel?
Kvinnor ska alltid ligga steget före. Vi ska göra kvalitetskontroll på en man innan hoppar i säng för att inte riskera att bli ensamstående mamma, taskig karriär eller att stå vid spisen resten av livet.
Nej, att välja rätt man är faktiskt ett dåligt råd. Det är faktiskt ointressant om man valt rätt man, fel man eller lever utan man helt och hållet. Istället borde vi tala om hur man skapar bra förutsättningar för kvinnors delaktighet. Eller egentligen för föräldrars delaktighet, för det är oftast när barnen kommer som jämställdheten inte längre är så självklar. Det är när kvinnor är i 28-30års åldern, då när första barnet kommer, som man kan se att män och kvinnors löneutveckling går åt olika håll.
I arbetslivet finns ett förbud att missgynna någon på grund av föräldraskapet. I politiken kan man också tänka på det. Ett första steg borde vara att partierna står för vita pengar till barnvakt, alternativt ordnar barnvakt i samband med sina möten.
Det är en mycket mer jämställd strategi för att stödja, än att skuldbelägga.
HELENE SIGFRIDSSON
Generalsekreterare
Sveriges Makalösa Föräldrar
Publicerad: 2007-12-13 15:23 Uppdaterad: 2009-04-29 21:34
