S-studenter: “Weimers ägnar sig åt högerextrem retorisk onani”
Inledningsstycket i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och med lika i värde och rättigheter. Här i Sverige, precis som i många andra länder, är dock rätten att ingå äktenskap reserverad till par bestående av en man och en kvinna. Två kvinnor eller två män som älskar varandra är istället hänvisade till att ingå registrerat partnerskap.
Vi har växt upp i tron att alla är lika inför lagen, men så enkelt är det ändå inte. Än idag, i det land som gärna benämner sig som världens mest jämställda och moderna land, diskriminerar svenska institutioner människor med stöd i lagen.
Först nu är den diskriminerande lagstiftningen, partnerskapslagen, på väg att försvinna. Först nu tar Kyrkomötet tag i frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Vissa stift anser dock inte att homosexuella ska kunna ingå äktenskap i kyrkan, denna trångsynta och föråldrade uppfattning delas dessvärre av flera andra.
Men de som ser det som sin rätt och uppgift att värdera människor som älskar varandra och deras kärlek som mer eller mindre önskvärd är lyckligtvis inte i majoritet. De allra flesta stiftstyrelser och domkapitel gör inte skillnad på min kärlek och på din, utan ställer sig bakom förslaget om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Detta ställer sig även 71 % av svenskarna bakom, enligt senaste Eurobarometern från den Europeiska Kommissionen, stödet har legat stabilt på denna nivå under flera år.
Kanske är det just med anledning av den ovannämnda opinionen som KDU:s ordförande Charlie Weimers under rubriken “Regeringen ignorerar familjens roll” gör en ansats att, via icke namngivna källor, försöka finna fog för att könsneutrala äktenskap skulle vara förkastliga ur ett rent socioekonomiskt och vetenskapligt perspektiv, då det enligt debattören kränker den för samhället så viktiga kärnfamiljen.
Krönikören uttrycker också ett stort missnöje med de övriga partierna i den borgerliga regeringssammanslutningen, detta då han menar att dessa har fallit offer för “en aggressiv och högljudd lobby” och gått med på att ompröva äktenskapsbegreppet.
Då han inte är mer specifik än så får vi anta att det som Weimer i sin krönika åsyftar med “aggressiv och högljudd lobby” är vad vi andra brukar referera till som HBT-rörelsen eller kanske rentutav människorättsaktivister. Krönikören efterlyser sedan rationella och sakliga argument i debatten framför smutskastning och påtvingande av munkavle, vilket att menar att HBT-rörelsen ägnar sig åt. De rationella argument som Weimers efterlyser från sina politiska motståndare lyser emellertid med sin frånvaro i hans egen krönika.
Desto mer plats ges istället åt högerextrem retorisk onani som för tankarna till 30-talets försök att förgäves etablera vetenskapliga belägg för en rasbiologisk samhällsanalys. Weimers ansatser att bruka välfärdsbegreppet till stöd för sin argumentation är genomgående ungefär lika trovärdiga som när fan läser bibeln.
Tack och lov lär Weimers predikan aldrig bli verklighet, hans krönika befäster snarare att vad vi länge har misstänkt; att det inte är någon slump att det parti vars ungdomsförbund han företräder är ett marginaliserat parti som nätt och jämt hänger kvar i riksdagen.
Socialdemokratiska Studentförbundet hävdar bestämt att alla vuxna människor i Sverige skall ges samma lika rätt och förutsättningar att ingå äktenskap för att skydda sin familj, såväl juridiskt som socialt. Det finns redan idag många barn som växer upp med föräldrar av samma kön. Utifrån dessa barns perspektiv är dagens äktenskapslagstiftning diskriminerande och kränkande.
Alla de barn som lever i familjer där föräldrarna är av samma kön utestängs från möjligheten att växa upp i en familj där föräldrarna är gifta, vilket även Weimer understryker vikten av. Dagens lagstiftning signalerar till barnen att deras föräldrar som lever i en samkönad relation inte är lika mycket värda som grannens, klasskamraten eller kompisens familj där föräldrarna är av olika kön.
Äktenskapet är, precis som Charlie Weimers skriver, det juridiskt-normativa medel som samhället använder för att stötta bildandet av familjer. Ett införande av en könsneutral äktenskapslagstiftning skulle göra det möjligt för fler familjer att ta del av det skydd som äktenskapet ger.
Det skulle vara en stark markering om att alla medborgare äntligen är lika inför lagen och att samhället inte accepterar att människor behandlas olika på grund av vilket kön den de älskar har.
EMIL ADÉN
HBT- & sexualpolitiskt ansvarig förbundsstyrelseledamot, S-studenter
FREDRIK PETTERSSON
Utbildningspolitisk ansvarig förbundsstyrelseledamot, S-studenter
Publicerad: 2007-11-15 11:20 Uppdaterad: 2009-04-29 21:32
