Karla López: “Fredsstyrkorna angriper bara symptomen”

Karla Lopez Trots att flera FN-rapporter visar att världen blir allt fredligare, att det finns färre väpnade konflikter i världen idag än tidigare, så ökar orättvisan i världen. Fattigdomen ökar för varje dag och skapar på så sätt en större grogrund för konflikter. Den globala miljöförstöringen förstärker situationen ytterligare.

Förutsättningarna för konflikter som tidigare i huvudsak utspelade sig i fattiga länder, även om det fanns aktörer från rika länder inblandade, har ändrats. I takt med globaliseringen kan numera dessa konflikter även utspela sig i rika länder. Kanske är det därför allt fler rika länder är angelägna om att sända trupper till andra delar av världen och “skapa” fred. Men är frånvaro av våld samma sak som fred?

Jag anser inte det. Många anser att med “fred” menas att för tillfället få parterna att inte använda våld mot varandra. Därför är de åtgärder som görs från politisk håll kortsiktiga. De är oftast inriktade på krissituationer. När sedan det akuta läget är över, jobbar man inte för att ta bort de strukturer som orsakade situationen från första början. Därför dröjer det inte länge förrän en ny väpnad konflikt är igång igen.

Fredsstyrkorna som används för att skapa fred angriper bara symptomen men inte sjukdomen. På så sätt slösas miljarder kronor världen över på militären som jobbar med att få stopp på det akuta våldet men inte med att lösa konflikten från grunden. Pengarna hade kunnat användas bättre genom att arbeta för fred långsiktigt och strategiskt ta bort grundorsakerna till konflikten. Det är bara så som det skapas fred. Inom fredsforskning defineras denna fenomen som långsiktig fred.

Detta arbete kan även göras i förebyggande syfte. Hinder och strukturer som kan skapa beväpnade konflikter kan undanröjas på ett tidigt stadium. Redan nu kan internationella experter med stor säkerhet förutspå var konflikter kommer att uppstå. Därför kan man vidta åtgärder långt innan en konflikt har hunnit bryta ut. Oftast blir det billigare och med bättre resultat än om man satsar på kortsiktiga lösningar.

Men tyvärr är vi långt därifrån. Efter den elfte september satsar de flesta länder mycket pengar på att lösa konflikter på kortsiktigt sätt. Därför skulle Sverige med sin historia, utan krig under de senaste 150 åren och utan att ha varit en kolonialmakt, kunna ha trovärdighet och kunna profilera sig i arbetet för långsiktig fred. Det finns mycket kunskap om hur man kan arbeta för långsiktig fred.

Skandinavien är känd för sina framstående fredsforskare bland annat i Norge — men även i Sverige. Det gäller att ta vara på deras kunskap. Det kunde inledas ett omfattande samarbete med dem och omstrukturera den internationella verksamheten så att den använder sig av långsiktigt fredsperspektiv. Eller varför inte inleda en omfattande kompetenssatsning för all personal som arbetar inom försvaret, internationell samverkan och internationellt bistånd i dessa frågor.

Det gäller att vara strategiska och att ta vara på alla resurser som vi har. Tyvärr verkar inte detta vara en prioritet hos den nuvarande regeringen och våldet trappas upp med kampen mot terrorismen — trots att det är vetenskapligt bevisat att de åtgärder som görs bara är kortsiktiga.

KARLA LÓPEZ
Riksdagsledamot (mp)