Senaste sändningarna

Maryam Yazdanfar: “Varför känns den dömande maktens verklighetsbild så fjärran?”

Maryam Yazdanfar Ännu en gång kränker en våldtäktsdom en ung kvinna. För lagen säger en sak – men domen berättar något annat. Du har rätt att bestämma över din egen kropp och din egen sexualitet i varje situation, säger lagen. Men bara om du inte är för full, för sexuellt aktiv, för utmanande eller för villig, säger domen till unga tjejer.

Berättelserna har vi hört förr. Det är så få som vågar anmäla en våldtäkt. Det är så få fall som leder till åtal. Och trots att det bevisligen är en våldtäkt av den man som står inför rätta blir han inte dömd. Kvinnan förbannar sig själv igen. Blir kränkt igen. Känner skam igen. För vad krävs egentligen för att efter en våldtäkt få upprättelse av vårt rättssystem?

Sexualbrott är svåra. De handlar kön, genus, makt och sexualitet. Och att, som många jurister, tro att våra föreställningar om dessa saker stannar utanför rättssalen är både naivt och rättsosäkert.

Föreställningarna om den kvinnliga sexualiteten är starka och stereotypa. Det är den fina flickan, madonnan. Och den stygga, horan. Däremellan eller utanför dessa två stereotyper finns ingenting. Föreställningarna om mannens sexualitet är om något kanske än mer stereotypiserad. Mannen som alltid är villig, känslokall och absolut inte begriper subtila signaler.

Unga tjejer vittnar om en känsla av att det enda som kan leda till en fällande sexualbrottsdom är den perfekta våldtäkten. En fin svensk flicka, en madonna, rastandes hunden i sitt eget bostadsområde blir våldtagen av föreställningen av den riktiga våldtäktsmannen, en obildad slusk, gärna med utländsk bakgrund. Polisen kommer efter några minuter, när tjejen och killen är kvar på platsen. Tjejen åker till sjukhus och blir undersökt, killen körs till polisen och erkänner. Endast då kan killen fällas. Det är många unga kvinnors intryck av rättssystemet.

Stereotyperna väcker så oändligt många frågor. Kan en tjej som gillar lack och läder inte bli våldtagen? En tjej som gillar att ha sex med två killar samtidigt, då? Kan homosexuella tjejer bli våldtagna? Homosexuella killar, då? Kan direktörer våldta? Familjefäder, då, kan de våldta? Alla dessa frågor kan få jakande svar. Frågan är om sanningen kan utrönas i domstol och om rätt person kan bli dömd för rätt brott?

I världens mest jämställda (?) och sexuellt frigjorda (?) samhälle är våra föreställningar om kön, genus, makt och sexualitet så stereotypa de hindrar rättssystemet från att göra rätt tolkningar av lagen. För det är människor som har ett rättsmedvetande, det är människor som stiftar lagar, det är människor som tolkar lagar och människor är aktörerna i rättssystemet. Därmed spelar vår förförståelse, uppfattning och åsikt roll – även i rättskedjan.

I den aktuella domen från Stockholms tingsrätt konstateras att den 19-åriga kvinnan hade utsatts för våld mot ansikte, huvud, armar, ben, överkropp, underliv och ändtarm. Det konstaterades också att det är bevisat att hon tvingats till samlag och handling jämförlig med samlag. Till det adderar man i domen omständigheterna var speciella eftersom hon var kraftigt berusad och parterna tidigare haft sex med vålds- och förnedringsinslag.

Och? Frågar jag mig. Vad spelar hennes alkoholintag den aktuella kvällen och hennes sexuella preferenser för roll om det i lagen står att vi är fria att bestämma över vår egen kropp och vår egen sexualitet i varje enskild situation? Varför känns den dömande maktens verklighetsbild så fjärran från min?

Debatten har pågått i så många år och hela tiden varit periferiell. Så kan det inte fortsätta. Frågan om rättssäkerhet och människor förtroende för rättssystemet är en av de viktigaste i vår tid. Nu säger justitieministern Beatrice Ask att sexualbrottslagen ska ses över. Men det räcker inte! Problemet är större än lagens konstruktion. Domare och nämndemän måste utbildas och fortbildas. Men Stureplansdomen ger också upphov till ett antal frågeställningar. Behövs samtyckeskravet? Och nu när Ask själv har öppnat upp för specialåklagare, är det inte dags att diskutera specialdomstolar, i det här fallet genussäkrade domstolar, där kvinnor med sexualitet kan räkna med att vara lika lika inför lagen som normen är?

Rättssalens tunga portar kan stänga ute mycket – men inskränkthet och fördomar har en förmåga att nästla sig in ändå.

MARYAM YAZDANFAR
Riksdagsledamot (s)

Daniel Alsén

08-459 42 66 daniel.alsen@tv4.se

Publicerad: 2007-06-05 10:37 Uppdaterad: 2009-04-29 21:23

AA

Vill Maryam sänka beviskraven för våldtäkt, eller vad är själva poängen med hennes artikel?
Johanna

Hon menar nog snarare att domstolarna ska döma enligt lagen istället för att låta sina fördomar äventyra rättssäkerheten.
Man

Det där med rättsäkerhet verkar inte vara Maryams grej riktigt.

Den som läser domen i fråga kan konstatera att kvinnan uppenbarligen ljuger om en del ganska väsentliga detaljer.

Det finns i domstolshandlingarna ingenting som styrker att något brott har begåtts. Att feminister och övriga moralväktare i media blir upprörda över våldsinslag i sex är ingenting som förvånar. Däremot känns det ganska tryggt att veta att domstolarna inte dömer efter vad feminister anser vara sex respektive våldtäkt.

Och vad är det för snack om likhet inför lagen? A och O i en rättsprocess är att det finns motiv och bevis. Om det är något område där lagen är olika beroende på vilket kön man råkar ha är det ifråga om värnplikten. Där dömer domstolar till fängelse ENBART efter vilket kön en person råkar ha. Där kan man verkligen diskutera genusdomstolar.
AA

OK, har Johanna något konkret exempel på när en domstol inte dömt enligt lagen utan efter fördomar?

Det är så lätt att likt Maryam dra ihop en textmassa med blandade klyschor. Om man vill få med de juridiska aspekterna blir det genast svårare.
Female Partykiller

Okej, AA och man: hur kan offrets klädsel och utseende NÅGONSIN vara relevant när det ska bedömas om en händelse var våldtäkt,grovt sexuellt utnyttjande eller frivilligt sex. Förklara gärna. Jag kan inte se någon annan förklaring än att domstolsväsendet anser att en kvinna som är klädd på eller ser ut på ett speciellt sätt självklart vill ha sex-när som helst, med vem som helst och hur som helst.
Exakt på vilket sätt skulle rättssäkerheten hotas om det blev totalförbjudet för jurister att överhuvudtaget nämna eller kommentera offrets utseende och klädsel både i muntliga och skriftliga ordalag?
Man

När jag läser domen ser jag ingenting som berör varken klädsel eller utseende. Jag kanske minns fel men du kan kanske tala om för mig var i domen det står?

Våldtäkt och sexuellt utnyttjande är två vidriga brott. Den som begår något av dessa brott ska naturligtvis straffas, hårt. Det måste dock finnas glasklara bevis så att ingen oskydlig blir dömd. I det aktuella fallet saknades såväl bevis som motiv. Dessutom måste en vän av lag och ordning ifrågasätta kvinnans berättelse i stort när det framkommer att hon ljuger om viktiga detaljer. Håller du inte med om det?

Och ja, det vore befängt att totalförbjuda advokater och åklagare att nämna utseende och klädsel. Vad skulle syftet vara med ett sådant förbud?
AA

Female Partykiller;

Därför att för att dömas till våldtäkt så måste det bevisas bortom allt rimligt tvivel att de eventuella våldtäktsmännen hade uppsåt att våldta.

I Stureplansfallet (och en hel del andra) fall så råder det ingen tvivel om att kvinnan upplever att hon har blivit våldtagen, annars hade hon ju inte anmält det, dock måste åklagaren bevisa att även männen förstod det.

I Stureplansfallet hade tydligen de tre (de två männen och kvinnan) tidigare haft sex under liknande former. Detta är naturligtvis till männens fördel, eftersom det indikerar att de inte förstod att kvinnan ansåg att det denna gång var våldtäkt. Alltså kan offrets klädsel och utseende vara relevant för försvaret för att argumentera för sin oskuld.

Med din lagstiftning hade männen inte fått ta upp att de tre tidigare hade haft sex. Det strider på alla sätt mot den svenska rättspraxisen av fri bevisföring och står i direkt motsats till en fri rättegång.

Mer om juridiken näst överst på http://www.carpelan.blogspot.com

Disclaimer: Jag har ingen aning om männen i Stureplansfallet är skyldiga eller inte. Dock gillar jag att en åtalad alltid skall få en rättvis rättegång. Vad Maryam tycker är oklart eftersom hon inte har något konkret att komma med utan endast blandade klyschor.
http://www.eie.nu Claes Leo Lindwall

Uppgiften att offrets kläder skulle spela roll i våldtäktsmål är mycket tveksam.
En som hårt drivit denna tes är Katarina Wennstam i boken “Flickan och skulden”. Problemet är att i samtliga fall som hon tar upp som exempel där någon (oklart vem) tar upp offrets kläder blir de åtalade fällda.
Detta utesluter naturligtvis inte att offrets klädsel kan ha haft avgörande betydelse i något fall. Men bevisbördan bör då ligga på dem som gör påståendet. Så i vilka fall har klädseln haft betydelse?
Vad gäller “Stureplansfallet” så vet bara de inblandade vad som egentligen hände. Enligt flickans uppgift började det hela som ett frivilligt samlag med gick över till en våldtäkt.
Problemet är att den tekniska bevisningen inte stöder hennes berättelse fullt ut åtminstone inte enligt tingsrättens dom.
http://telerymd.org/~nord/dags-for-specialadvokater/ Widar Nord » Dags för specialadvokater!

[...] Maryam Yazdanfar undrar i inlägget “Varför känns den dömande maktens verklighetsbild så fjärran?” varför män kan bli friade från våldtäktsanklagelser till synes bara p.g.a. [...]
http://gogilol.blogs.se gogilol

Är det verkligen någon som tar vårt rättsväsende på fullt allvar?
Polisutrdningarna görs slarvigt. Man fokuserar i allmänhet på att få stöd för vad anmälaren påstår, utom i fall som rör våldtäkt – av någon anledning.
Åklagarna ids inte sätta sig in i fallen och leder därmed inte polisarbetet såsom deras uppdrag påbjuder. Det är även ett yrke till vilket vissa personlighetsstörningar känner dragning.

Domare, ett yrke som passar som hand i hanske en person med Ashbergers syndrom, vilket möjligen kan innebära att sådana är överrepresenterade inom kåren.

MVH
GOGILOL